Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges natur. En inledande betraktelse af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här var således ännu icke Norrland på långa håll,
och om hafvets närhet skulle räknas som hufvudmotivet
till denna oregelbundenhet, skola vi nu draga oss uppåt
landet, men västerut till Dalarne, som man på goda
grunder skulle vilja räkna till Norrland.
Ingenting positivt nytt erbjuder landskapet till
Sandviken, man endast saknar ett och annat i den fattiga
bygden. Men vid Storsjön, Gestriklands nämligen, har
ögat svårt att skiljas vid björkarna, som visserligen äro
våra men ändock icke desamma. Mycket resligare och
med större kraft i grenarna, som peka rätt upp i luften
och sluta det fina, yppiga kvistverket i vackert nedfallande
kaskader, hafva de stammarna släta som master och klädda
med glatt skinande, hvit näfver ända ner till roten, vare
sig detta beror af den torra luften som hindrar lafvars och
mossors uppkomst eller det härrör af andra orsaker. Så
vacker som björken är norr om Dalälfven och särskildt i
Dalarne har jag aldrig sett den förr, hvilket ger anledning
att gissa det trädet hör hemma nordpå, i synnerhet som
det blir desto svartare och fulare ju sydligare det råkas i
Europa. Men nu träder äfven aldern fram ju längre vi
stiga uppåt Dalporten; och de mest i ögonen fallande
löf-träden bli dessutom videarterna och rönnen.
Emellertid, landet är stort och vägarna långa i
Stor-Sverige. Vi måste därför öka farten sedan vi stigit upp
på granitryggen bortom stationen Born som är högsta
punkten eller 220 meter öfver hafvet, och vi nödgas till
och med anlita ännu icke uppfunna fortskaflningsmedel
för att förbi Falun flytta oss på ångbåten som trafikerar
Siljan. Den sjön och Säterdalen äro provinsen Dalarnes
uteslutande tillhörigheter i så måtto att de sakna sina likar
i Sverige. Allt annat hvad Dalarne har att bjuda i
landskapsväg kan återfinnas i det öfriga Sverige, ifrån tallmon,
fäbovallen, björkhagen, till fjällen och den djupa gransko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
