Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den mörka julottan. Berättelse från tiden efter Karl XII:s död af Verner von Heidenstam. Med 2 teckningar af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon tryckte pannan mot rutorna, stammande och
rådvill.
»Han kommer!» svarade Trulsson. »Jag hör steg ute
i snön.»
I detsamma stöttes dörren upp med slammer och
larm. Några högröstade knektar i trasiga uniformer
stapplade öfver tröskeln, och bakom dem följde en flock af
utmärglade vägstrykare, mest ynglingar och gossar. De voro
hemskt svartnade och hoptorkade i ansiktet af
barkbröds-föda och hade klutar af fårskinn bundna om benen och
fotterna. I den bortersta ynglingen igenkände hon drängen,
och hon förstod att han var tagen till krigsman och
bortfördes med de andra.
»Duka nu upp hvad huset har att bjuda,» befallde
den ene knekten och blåste i de stelnade händerna.
»Här finns intet, platt intet!» svarade hon orörlig.
»Hvad som icke bjudes får tagas! I sju timmar ha
vi irrat ikring på Tiveden från ödehemman till
ödehemman.»
Huggvärjorna och sporrarna klingade, rösterna sorlade,
och mor Ingebritt vaggade fram och tillbaka samt
plockade med händerna på förklädet. Hon gaf drängen en
frågande blick. En lång stund hörde han på trätan och
strök sig tafatt om nacken. Slutligen såg han ned i
golfvet och yttrade helt sakta:
»I var alltid hård och girig, mor. Därför stal jag i
somras fyra kakor svartbröd och^gömde dem i dragkistan
på svalgången. Dem vill jag midt för era ögon dela med
de andra, ty i en sådan nöd finnas inga ovänner.»
Knektarna ryckte stojande nyckelknipporna från mor
Ingebritts bälte. Skåp och kistor öppnades.
Tegelskålarna fylldes med undangömda läckerbitar, och svärjande
tinade knektarna framför brasan ett stycke skinka, dar
maskarna sutto dödfrusna utefter benet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
