Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Gustaf Lagerbjelke, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
politiskt riksstånd. Själfskrifvenheten, eller rätten för hvarje
adelig ätts hufvudman eller fullmäktige att vara
riksdagsman, hade han hört, att riddarhuset 1840 ville afskaffa;
den vägen till reform syntes honom allt nödvändigare att
välja, ju oftare han fick bevittna hur riddarhusets
riksdagsmän vanskötte sitt uppdrag. Lagerbjelkes första motion,
af icke ringa vikt för jordägare, afslogs med en majoritet
af 10 röster mot 7, och mången gång bestod det
voterande ståndet af ännu farre medlemmar, fastän det andra
gånger kunde prestera hundratal. Den kunnige, patriotiske
och sant konservative grefve Lagerbjelke arbetade också
ett fullt årtionde på en konservativ reform af Sveriges
representation, men utan framgång. Så långt hann dock
ett förslag af Lagerbjelke, att det blef hvilande från 1851
till 1854, då det afslogs både af riddarhus, prästestånd och
bondestånd. De fyra stånden skulle enligt detta förslag,
utvidgade, välja hvardera 75 riksdagsmän; dessa 300 män
skulle samarbeta och besluta dels i gemensam kammare
såsom rxksnämndy dels i sina ståndsplena. I riksnämnden
skulle statsråden äga uppträda; stånden skulle fördela
mellan sig de högst ställda bland förut orepresenterade, så att
adelns 75 medlemmar bestode af 60 valda adelsmän och
15 valda ofrälse jorddrottar, hvilka voro eller varit
tjänstemän med fullmakt af Kongl. Maj:t; prästeståndet skulle
bestå af representanter för präster, universitets- och
skollärare samt de lärda akademiernas medlemmar;
borgareståndets af borgare och husägare i stad, bondeståndets af
jordägare, hvilka icke voro eller varit benådade med Kongl.
fullmakt. Vallag saknades i detta krångliga förslag. Ingen
trodde också på dess framgång.
Med oförtröttadt nit fortsatte Lagerbjelke sina
konservativa reformförslag, nu i fråga om den högre
administrationens förbättrande. Han ville införa en »regeringsrätt»
som öfvertoge konseljens besvärsmål, liksom Högsta
domstolen fått öfvertaga det forna riksrådets revisionsmål;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
