Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vildtörne. Berättelse af Frans Hedberg. Med 2 teckningar af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 6 FRANS HEDBERG.
i
tid den tysta tanken att jag skulle kutjna vinna henne,
och det satte fart i läsningen. Men ändå blef min
studiekurs längre än jag hade föreställt mig, och det dröjde
öfver två år innan jag tagit min grad och kunde ge mig
af ut för att försöka tillgodogöra mig mina kunskaper.
Mina drömmar om att blifva en framstående
vetenskapsman inom mitt fack — ja, de blefvo endast drömmar,
och verkligheten hade, som du vet, intet annat än en
lärareplats att gifva mig, när jag väl var i ordning.»
»Därför att du aldrig förstått konsten att hålla dig
framme, jai»
»Kanske det. Nå, det må nu vara hur det vill med
den saken; men emellertid dröjde det goda fem år innan
jag återsåg platsen där jag lärde känna mitt vackra
viåd-törne, och när jag då kom dit var mycket förändradt.:
Både kaptenen och brukspatronen voro döda och min för;
detta elev hade tagit emot bruket sedan han genomgått
sin fyraårskurs vid Tekniska högskolan. Husarlöjtnanten
hade tagit afsked ur krigstjänsten och arrenderade nu
Västerfors af svärmodern, som med sina två ogifta döttrar’
dragit sig undan till en liten arrendegård under
hufvud-egendomen. Mågen och hon drogo nämligen inte
särdeles jämnt, sades det, och kaptenens affärer hade inte varit
så goda som det troddes medan han lefde.
Allt det där fick jag veta utaf Georg, hos hvilken
jag gästade och som blifvit en riktigt duktig karl under
de år som förflutit sedan jag sist såg honom. Redan
första kvällen vi voro tillsammans hemma hos honom,
kommo vi öfverens om att lägga bort både brukspatronen
och doktorn, såsom varande betydligt hindersamma för
utbytandet af gamla minnen, och sedan vi väl fått duandet
i gång flöt samtalet lätt och ledigt och rörde sig omkring
allt hvad vi upplefvat, både medan vi voro tillsammans
och sedan vi skilts åt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
