Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskarringen. Berättelse från Venedig af Selma Lagerlöf. Med 2 vignetter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det var ej blott fåglarna, som skrämdes af
ovädret. Ett par gondoler hade redan slitits lösa och
slängdes mot stranden, så att de voro nära att bräckas.
Och nu kommo alla gondolierer nedrusande för att bärga
båtarna in i båthusen eller föra dem undan i småkanalerna.
Sjömännen på de skepp, som lågo i hamnen, arbetade vid
ankartågen för att fastgöra skutorna, så att de ej skulle
drifvas upp på land. De togo in tvätten, som torkade på
relingen, skrufvade ned den långa lufvan i pannan och
sågo sig om efter allt lösgods, som borde föras under
däck. Utför Canal grande kom en hel fiskarflotta
framstormande. Alla de från Lido och Malamocco, som sålt
sina varor vid Rialto, voro på flykt för att hinna hem,
innan stormen skulle blifva för väldig.
Cecco skrattade, då han såg fiskrarna stå böjda öfver
åran och arbeta, som om de flydde för döden. Sågo de
ej, att detta endast var en vindstöt. De kunde hafva
stannat i god ro och låtit venetianskorna handla upp alla deras
bläckfiskar och krabbor.
Han drog visst ej sin båt under skjul, fast stormen
nu var våldsam nog för att en vanlig man skulle hafva
räknat med den. Tvättbroarna lyftes af vågorna och
kastades upp på land, medan tvättkvinnorna skrikande flydde
hemöfver. Signorer, som vandrade omkring med
bred-skyggiga hattar, fingo dem afryckta och kastade i
kanalerna, hvarur det var en stor glädje för gatpojkarna att
fiska upp dem. Segel rycktes af masterna och fladdrade
dånande genom luften, barn blåste omkull, och
tvättkläderna, som hängde på streck i de trånga gränderna, flögo
upp och föllo ned långt bort, alldeles söndertrasade.
Cecco skrattade åt stormen, som ännu höll på att
leka med alla slags lätta ting. En storm, som jagade bort
fåglar och gjorde odygd i gränderna som en pojke! Nu
drog han likvisst in båten under ett brohvalf, ty detta var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
