Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam. En silhouett af Oscar Levertin. Med ett porträtt: “Hans Alienus“ af Hanna Hirsch-Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framställd med den djupaste känsla och den underbaraste
konst. Det är historien om två barndomsvänner,
sammanvuxna allt ifrån känslans och sinnenas gryning, men
hvil-kas tragik är, att hon är äldre än han, — hon stiger i
sin sommar, när han stiger i sin vår, — och denna
åldersskillnad blir först den tärande masken, den förskräckande
maran på deras lycka, och sedan ödet, som skiljer dem åt,
fastän de aldrig kunna glömma hvarandra och aldrig blifva
lyckliga med några andra. Dock — en redogörelses torra
ord kan ej återgifva en sådan dikt; den måste läsas. Det
är två människors historia, väfd med alla förhoppningars
och alla lidelsers skiftande garner. Den är diktad af
timmar af sorg och uppvaknanden af förtviflan, af
berusnin-gens vildaste skratt och de stilla stundernas vackraste, mest
tårögda vemod. Den är enkel som en skymningssaga, och
ändock af en originalitet i uppställning och form, som
bär i hvar detalj den Heidenstamska subjektivitetens prägel,
den är lika tjusande genom sin värme och sina skiftningar,
lik dessa dyrbaraste slipade äkta stenar, i hvilka man ej
vet hvad man beundrar mest — färgens glöd eller
facetternas strålglans.
Den utveckling, som här i korthet skisserats, är
kulturskaldens enda rätta: från primära ungdomskänslor och
ungdomsintryck, dikterade af en tanke, ännu alltför mycket
part i tillvarons stora käromål, för att resonera högre än
blodets nycker och själfviskhet, oskolad i att söka förstå
de tusenskiftande och dolda förbindelser som bilda den
individuella organismen, och upp till den mognade
mannens tänkarblick på världen. När en skald sträfvar till
en dylik utveckling och vill göra sin konst till uttryck
för sin mest fördjupade syn på lifvet, sker det af
själf-respekt och inre nödvändighet, ty för publiken blir han
mindre kär för hvarje steg han tager in i labyrinten.
Det finns hos den läsande allmänheten i alla länder, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
