Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinden från land. Berättelse af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obegripligast, det främmande stora hafvet, och Walter visste
icke, om han längtade efter eller fasade för att dö.
Han vände sig åter mot flickan. Hennes ansikte
hade också stelnat mot synen, men blef genast rörligt
och vänligt igen mot hans.
»Det är stort, det också,» sade hon, jämförande taflan
med sin dikt. Hon hade icke förstått det han menade,
men det var han glad öfver, när han såg, hur mjuk och
ung hennes mun var, och han var nöjd att se henne taga
till boken och glida in igen i dess drömvärld.
TT t
1 V .
Den följande morgonen fann Walter flickan på samma
plats, och som hon orkade sitta uppe hela dagen nu,
blefvo de närmare bekanta och betraktade sig utan någon
öfverenskommelse såsom hörande tillhopa för den
återstående delen af resan.
Hon hette miss Aylmie, var från Maine och skulle
öfver Köln till Paris för att träffa släktingar och efter en
tids vistelse där fara vidare med dem till Italien. Hon
var öfverlycklig af förväntan mot allt hvad hon skulle få
se, hade ifrigt gjort förberedelser och läst om allt för
att vara beredd, och pratade ifrigt om det med amerikansk
talförhet och små åtbörder som tvekade och stockades vid
de främmande namnen. Walter hörde på med litet trött
vänlighet —- det var som om hans egna döda drömmar
och planer lekt för honom — men han tyckte om att
se hennes lifliga ansikte, som ännu icke skuggats af en
brusten förhoppning.
De sutto där i ett hörn, båten sågo de icke mycket
af, endast relingen och den skummiga fåran i vattnet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
