Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broder Anselmo. En medeltidssägen af Mathilda Roos. Med 2 teckningar af Thyra Kleen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En sådan sång hade broder Anselmo aldrig förr hört;
fjärran ifrån tycktes den honom komma, ur drömmarnes
värld, från sagans land. Hvem var han väl, den lille
sagofågeln, som sjöng så här i nattens tystnad medan alla
andra sofvo ? . ..
Och under det den lille sångaren sjunger allt ifrigare
och högljuddare, och Anselmo lyssnar därpå med själen
längtansfullt vidgad, försvinner småningom det dystra
grubblet, de mörka tankarne, och ljusa bilder skymta fram, den
ena efter den andra, liksom stjärnorna tändas på fästet, då
molnen vika undan. Han minnes icke mera att han lidit,
han kommer blott ihåg allt det ljufva, det rena, det goda
lifvet gifvit honom .. .
Det är som om svala, milda fläktar berörde hans
panna, hans läppar börja darra, en våg af känslovärme
strömmar genom hans bröst. . . Det är hans moders kyssar,
som vakna i minnet, han kan ännu känna hur ljuft de
smeka honom i aftonens stillhet, hur de följa honom i
sömnen som saliga drömmar. Om dessa kyssar sjunger
den lilla sagofågeln, han sjunger om en kärlek, som är
starkare än döden, en kärlek, som aldrig kan glömmas . . .
Han ser ett leende skymta förbi, ett leende, soligt
och skarpt som de första vårdagarnes ljus. Den lille fågeln
sjunger om gröna ängar, om jollrande, lekande barn, om
blommor, skönare och doftrikare än alla andra blommor
på jorden.
Det är barndomens, ungdomens paradis han besjunger.
Anselmo känner en ljuf rysning genomila sig, det
förefaller honom i denna stund, som hade hans lif icke varit
annat än en vacker dröm på en äng, full af underbara
sågo blom ster.
Åter höjer den lille sångaren sina jublande toner, och
nu bryta tårar af öfversvallande lycka ur Anselm os ögon.
En hand hvilar på hans hufvud, han hör suset af hym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
