- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1898 /
183

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broder Anselmo. En medeltidssägen af Mathilda Roos. Med 2 teckningar af Thyra Kleen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu har han gått utför sluttningen och kommit till
det ställe, där efter hans beräkning klostret måste ligga.
Men o ve, icke heller här känner han igen sig. Det lilla
grå klostret på berget är försvunnet, och i dess ställe
ligger där en kyrka med högt, smärt torn och en väldig
byggnad med många gårdar och portar, från hvilka ett
stim af människoröster höres ända hit ut.. .

Broder Anselmo sätter sig ned vid vägen, betäcker
ansiktet med händerna och ber en tyst brinnande bön, en
sådan bön som människan ber, då hon är vilsegången i
en öken eller utkastad på ett vredgadt, brusande haf. ..

Styrkt af denna bön stiger han upp, går fram till
byggnaden, som ligger där klostret fordom var beläget,
och klappar på porten.

En främmande man öppnar den genast och frågar
honom vänligt hans ärende.

»Jag är broder Anselmo, munk här i klostret,» svarar
han med osäker röst.

Portvaktaren skakar på hufvudet.

»Ingen af oss bröder bär detta namn, och dig,
främling, känner jag ej. Säg mig ditt ärende och hvad du
önskar.»

»I den heliga jungfruns, i hennes älskade sons namn,
låt mig få komma in!» ropar Anselmo med skälfvande
röst. »Är broder Antonio död, eller hvad har händt
honom, eftersom han ej mera vaktar porten?»

Den tillfrågade betraktade Anselmo med en undrande
blick, så vinkade han till sig tvenne bröder, som gingo öfver
gården, hviskade några ord och pekade medlidsamt på
Änselmo. De bägge bröderna togo honom vid handen,
förde honom in i klostret och talade vänliga, uppmuntrande
ord, alldeles som om han varit sjuk eller sinnessvag.

Broder Anselmo kunde ingenting svara; viljelöst lät
han af de bägge munkarne föra sig in i en sal, där de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1898/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free