Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första gången och den sista. Två Topeliiminnen af Lea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då han tågade dem förbi, en hälsning som han besvarade
med sin vanliga vänlighet, medan ännu öfver hans blida
anlete låg ett återsken af de skiftande ljufva och glada
rörelser, hvarpå denna förmiddag varit så rik.
»Hur känns det,» frågade jag sakta hans dotter, »att
ha en far så älskad, så hyllad och stor som er?»
»Ack,» svarade hon lika sakta, medan hennes ögon
fylldes af tårar, »om världen såge honom i hans hem och
bland de sina, skulle den finna honom mycket större ändå.
Ingen är som han!»
Vi voro nu nära utgången; jag bad att få säga dem
alla farväl, emedan mina vägar nu lågo åt ett annat håll.
Underligt kändes det, då Topelius med ett vackert leende
räckte mig handen och sade: »Tack för Leas sällskap i dag —
och för så länge, länge sedan! Kanske se vi hvarandra ännu
en gång; hvarom icke, är minnets brygga en säker
mötesplats. Vi träffas där.»
Ett ögonblick till, och hela sällskapet var ute om
stora grinden, medan jag stannade innanför och åsåg
huru-de placerade sig i vagnen samt huru Topelius vid sitt
afsked från doktor Hazelius drog honom intill sig och rörd
kysste honom på kinden.
Så rullade vagnen bort, medan Skansens härskare
stod där och såg efter de aftågande med hatten i hand
— och jag med vemod i hjärtat.
Icke långt därefter läste man i alla tidningar om den
store skaldens åttioårsjubileum i Helsingfors, om hur han
anlitat sina sista krafter för att med sin närvaro glädja
tillställarne, och man frågade sig med bäfvan: »Huru länge
får han väl ännu dröja bland oss?»
Så kom den i 2 mars i år dödsbudet, icke just oväntadt,
men dock så gripande sorgligt. Det var kungssorg i
djupaste mening, kungssorg i andens rike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
