Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det gula taket af Anna M. Roos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag som sagdt fram det sönderslagna hufvudet — hvilket jag
enständigt bedt inte måtte kastas bort, — och full af ifver
och glädje började jag med mina, nu med magisk kraft
utrustade, händer knåda henne i ansiktet. Och se: det
hårda porslinet var för mina fingrar liksom vax, och tagande
litet från de runda kinderna fick jag snart fram en liten
näsa, hvilken dock ej ännu hunnit erhålla den rätta vackra
formen, då jag vaknade.
Men så lifligt stod drömmen för mig, att jag ej kunde
tro annat än att en gång en fé skulle komma och skänka
mig en liten röd trollkjortel. Nu visste jag ju hvad jag
önskade: makten att förvandla allt omkring mig, så att
det blefve vackert och fint.
Men åren gingo, ingen fé kom, och på den röda
trollkjorteln väntade jag förgäfves. —
Den nästa gång jag fick en öfverväldigande
förnimmelse af färgens glädje var några år senare.
Vi höllo då på att bygga oss ett hus ute i skogen,
min yngste bror och jag. Våra äldre bröder hade
tillsammans med en främmande gosse i parken uppbyggt
en stor wigwam och hade där allt emellanåt väldiga
bataljer; då jag emellertid, ehuru jag fann det förtjusande
att läsa om strider och var fast besluten att så snart jag
blefve stor gå ut i krig, i verkligheten tyckte det
förskräckligaste som fanns var att se folk slåss, äfven om
det var på lek, så ansåg jag det vara bäst, att lillebror
och jag byggde en fredlig liten stuga för oss själfva ute
i skogen.
Det var en undangömd plats vi valde : en den
vackraste lilla glänta, där mossan växte mjuk och tät; alla
möjliga slag af mossor funnos där — den hvitgråa
renmossan, som kläder hällarna, den mossa som är lik en
flock växande guldgula stjärnor och den, som bildar de
mjukaste mörkgröna sammetsdynor för älfvorna att sitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
