Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rätta ärendet. Skiss af Anna Wahlenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fastän han på samma gång inte kunde låta bli att känna
ett stickande medlidande med den stackars flickan.
Föräldrarna hade naturligtvis blifvit mycket onda på
henne när hon i går kom hem med oförrättadt ärende,
och så hade de skickat henne hit i dag igen för att fresta
sin lycka på nytt. Men han hindrade henne så skickligt,
att hon ingenstans kom. Stackars liten, det var verkligen
synd om henne!
Han betraktade hennes dräkt och fann att den
tarf-liga kappan var gammalmodig och sliten. Hatten såg också
ut att ha varit länge med, och de nötta handskarna voro
hela men buro spår af en flitig lagning.
Med ens kom han ihåg att han var hennes gudfar.
Något kunde han väl ändå göra för henne, något litet för
att muntra upp henne en smula.
»Hur var det,» sade han, »du hade visst din
födelsedag för en tid sedan, men jag glömde bort den då.»
Och han gick fram till sin chiffonier och kom igen
med en mindre sedel. Den skulle hon ha att köpa sig
något för.
Nanny såg upp som om hon blifvit bragt ur fattningen
och inte riktigt förstod hvad det var fråga om. Men sedan
tackade hon mycket vänligt och sade att morbror alltid
var så snäll. Det var så rart af honom att komma ihåg
henne. Och hon lade sedeln i fönstret och satt och strök
den med fingrarna. Men det såg litet mekaniskt ut, nästan
tankspridt. Kanske tänkte hon på att det egentligen var
mycket, mycket mera, som hon hoppats på.
Plötsligt kom det emellertid lif i hennes ansikte och
hennes blickar riktades framåt gatan med ett så spändt
uttryck, att morbrodern också fick lof att se hvad det var,
som fäste hennes uppmärksamhet.
Ah, det var ju bara den där ritläraren.
»Han är då trogen, den goda herr artisten,» sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>