Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rätta ärendet. Skiss af Anna Wahlenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han, »nu går han på uppvaktning till sin lilla kokett
igen.»
En stor, hastig blick sköt emot honom ur Nannys
ögon, men hon vände strax bort hufvudet.
»Kommer han hvar dag,» frågade hon.
»Ja, han tycks vara mycket regelbunden i sina vanor.»
Mera frågade hon inte, och den gamla prokuratorn
började prata om ditt och datt igen. Men bäst det var
steg Nanny upp alldeles oförberedt liksom i går och sade
adjö. Hon hade inte tid att sitta längre. De väntade på
henne därhemma. Och innan morbrodern hann resa sig
för att följa henne till dörren, var hon ute i tamburen.
Det var en konstig flicka. Men hvad låg där i fönstret?
Det var ju sedeln!
Han skyndade ut och ropade henne just som hon var
halfvägs ner för trappan.
»Du har glömt något, Nanny! Kom in igen.»
Och han gick tillbaka in i rummet, ty han hade icke
tagit med sig sedeln. Den låg där den låg och hon kunde
gärna få göra sig litet besvär till straff för sitt slarf. Men
Nanny var alldeles okunnig om någon glömska och gjorde
stora ögon. Hon kunde icke förstå hvad det skulle vara,
granskade sin dräkt och kände i sin ficka. Nej, hon
saknade alls ingenting.
Då visade den gamla prokuratorn henne på sedeln,
och hon gaf till ett litet rop.
»Det var sant! A tack, lilla morbror!»
»Dti tyckte kanske den var för liten,» sade han med
gammalmans kitslighet.
»A, men morbror .. .1»
»Eller också tänkte du kanske komma hit i morgon
igen ?»
»Nej, nu ska jag inte besvära morbror på länge.»
»Besvära mig! Hvad menas med det? Trodde du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
