- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1900 /
221

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad gamle Flink berättade. Skildring ur verkligheten af I. Wennerberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men nu var han riktigt kommen i tagen den lille gubben,
detta var synbarligen hans favorithistoria, och ifrigt
fortfor han:

»Jovisst, precist så gick det till, far min var ju med
om det, och han har talt om det så många gånger för
mig. Tidigt på morgonkvisten var det i alla fall, och
kungen hade knappt hunnit få i sig en kopp kaffe, när
excellensen vred opp dörr’n, och sprang in. Kungen blef
rädd utå faen, en feg stackare var han ju alltid, sa’ far
min. Värjan, han tog fatt i att försvara sig med, var
ingen konst att rycka ifrån honom, för se kraft det hade
han nu ingen att ta’ till, när det gällde, hufvudet var
det också klent beställdt med, har jag hört far min säga,
därför stöp han med detsamma, men ingen sa ett ondt
ord om excellensen efter den morgonbetan. Det var en
karl ska jag säga, som visste hvad han gjorde, och far
min tyckte alltid det var skada på, att inte han blef kung,
han skulle redt sig grant i den affären; ja, Herre Gud,
jaha! Det är nu snart hundra år sen dess, och många
kungar ha kommit och gått. Det skulle allt varit roligt
att en gång ha fått se en kung, har herrn sett någon?»

»Ja, ett par stycken, men tala om för mig litet mer
om excellensen. Kom han aldrig själf hit ned?»

»Jo, jag minns jag öppna en grind för honom en
gång han kom åkande hit på besök Då flög en minsann
inte fram på så’na där tåg genom land och rike, som en
nu gör, då gick det allt till på ett annat sätt. Men han
stanna’ här inte länge, fanjunkaren var den som stod för’et,
honom minns jag mycket väl, han var en grann och ståtlig
karl att se på, och han hade allt sin lilla historia som far
min berättat för mig sedan, för se barnungar tar ju inte
reda på så’nt.

Som sagdt, vacker det var han, och inte var han
gift, så många töser häromkring hade nog sina små fun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1900/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free