Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor, med 8 porträtt - Hans Ludvig Forssell, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppmärksamhet under dennes »statsrådsjakt» på våren
1875. Män med större erfarenhet i administrationen och
finanserna hade vägrat öfvertaga finansportföljen ur friherre
Åkerhjelms hand, men Forssell hade mod att göra det.
Hans brist på erfarenhet ersattes endels af hans teoretiska
och historiska fackkunskap, af hans mod att bryta med
slentrian och byråkrati, men icke ens hans mod och
fiut-lighet räckte alltid till i de då pågående statsbristens dagar.
Det var äfven reformernas dagar i fråga om vissa
administrativa om- och nybildningar. Det gällde
postverket, det gällde skogsstyrelsen, statskontoret,
bevillnings-förordningen, viktiga saker allesammans. Och därtill vid
hvarje riksdag statsbudgeten, för hvilken skuldsättning på
millioner i riksgäldskontoret mer än en gång måste ställas
i utsikt. Och under tiden gick härordningsfrågan sin
ofruktbara gång genom samhällslifvet, jämsides med att
tullfrågan växte i betydenhet, att privat- och
riksbanks-intressena vållade bittra strider inom riksdagens kamrar,
liksom de enskilda järnvägarnas och andra industriella
intressens kraf på statens mellankomst. Skatteförhöjningar
måste föreslås. I synnerhet var 1879 års riksdag en
»finansriksdag*. »Redan statsregleringen var i anseende till
minskade statsinkomster förenad med stora svårigheter, dem
Forssell med mycken skicklighet sökte besegra,» skrifver
De Geer. »Det var för öfrigt han, som under denna
riksdag spelade regeringens första stämma och jag sekunderade
honom efter bästa förmåga. Forssell var en afgjord
motståndare mot förslagen att staten skulle träda emellan för
att hjälpa de skuldsatta storindustrimännen och ännu mera
emot att staten skulle köpa de enskilda järnvägarna».
Mycken förbittring ådrog han sig härigenom i Första
kammaren; flera betydande medlemmar yrkade enskildt
hos De Geer att Forssell måste aflägsnas ur konseljen om
regeringen skulle finna tillmötesgående af representationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
