Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källorna. Berättelse af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Resan tog slut, och vaggad af bruset från en fors
som icke syntes, en dof röst, jag visste icke hvarifrån
ur allt det främmande och kyliga, daggigt gråa och friska,
somnade jag in.
När jag vaknade var nattens intryck borta, i och med
att jag gjorde bekantskap med forsen och såg ur hvilken
muntert vild och bekymmerslös lek dess stämma steg upp.
Våren, som jag hunnit fatt, var omkring mig ännu vid
full dager, och ett nytt, främmande land att lefva mig in i.
Det var en vacker trakt med ganska höga skogklädda
berg, så långsträckta i sina sluttningar att de gåfvo ett
tycke af på en gång storhet och blidhet, i synnerhet nu,
då barrträdens mörker öfverallt i sänkorna aflöstes af
årstidens glänsande och späda löf. Älfven flöt långsamt,
innan forsens svindel tog den, och bredde ut sig till en
rad af vida sjöar, glidande in i hvarann mellan uddar och
holmar. Man kunde se ända till tre eller fyra
vattenspeglar den ena öfver den andra, om man stod blott något
så när högt. Skogen var otillgänglig och vild, full af sten
och bråte och sankmarker; på slätterna bredde sig mest
ödsliga myrar, där getter betade mellan gungande tufvor
och svarta förkrympta träd. Det var bara utmed vattnet
som skönheten tog vid, eller också när man såg det hela
i en utsikt, lysande och mjuk af det öfverströmmande
ljuset.
En eftermiddag såg jag en scen, som för mig blifvit
till en sammanfattning af alla minnen och intryck från
denna tid.
Det låg en nybyggd liten gård på sluttningen ned
mot älfven, uppförd hösten förut af ett ungt inflyttarfolk.
Den var så ny, att stugan icke var målad ännu, och virkets
färg knappast blekts af solskenet. Skjulen för de få
kreaturen voro icke färdiginredda, där fanns intet stängsel och
inga stigar, utan det hela låg muntert och liksom på lek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
