Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källorna. Berättelse af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han hade kommit dit öfver sjöarna, rodd af sonen och
dottern och hade ännu kvar intrycket af färden, som
kanske var nytt för året och kärt och välbekant sedan
gammalt. Det bör ha varit stort och egendomligt nog
denna lugna kväll, hvart träd på sluttningen skarpt
af-tecknadt i den speglande vidden, hvar lysande röd gård
leende mot sin bild som mot skuggan därnere stod ännu
muntrare. Allting en enda rymd af klarhet, där man sköt
fram, en värld af vatten och luft, lika lätta båda, och
vårens ljusa och nästan overkliga syner sväfvande däri.
Han hvilade nu, njutande af hvart andedrag, och
samlade sig som han brukade, innan han mötte profvet.
Trots hans vakna utseende, som intet ägde af
hemlighetsfullt, var där något egendomligt lyssnande öfver honom
och han påminte om de sagofigurer som kunna höra gräset
gro, och för hvilka jordens dolda gömmor ligga öppna.
Bakom honom gick dottern, en femton eller sextonårs
flicka och plockade blommor.
Hon var frisk och röd som ett körsbär öfver hela
det lilla runda ansiktet, fast vårsolen redan gett det en
lätt brunhet, nötbrunt var håret som hon hade bart och
krusigt med schaletten nedfallen på axeln, nötbruna också
ögonen, ovanligt öppna med korta fransar och speglande
ljuset. Gestalten var fin och spänstig, som man ofta finner
dem i skogslandet; i sin gråvioletta ylleklädning liknade
hon någon af årstidens duniga blommor.
Grels steg upp och gick till närmaste snår för att
skära sig en vidja. Han letade länge och omsorgsfullt
och böjde varsamt kvistarnas hängen åt sidan, och när
han gjort sitt val, kunde man se safven springa fram för
knifven under den släta barken. Han skar af grenen, så
att den fick form af ett Y, pröfvade om den passade i
handgreppen och såg sig kring för att bedöma terrängen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
