- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1903 /
26

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källorna. Berättelse af Per Hallström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När jag passerade henne, såg jag att kjolen och
fotterna voro alldeles drifvande våta af dagg, och äfven händer
och armar buro spår af blomplockningen i fuktiga,
fast-klibbade blad. Några droppar, nedskakade från buskarnas
kvistar, dröjde också kvar i det friska ansiktet och håret
och glittrade svagt. Det var omöjligt att tänka sig något
vackrare af vår och ungdomsglädje, där den gråa daggen
rann ned i hennes spår.

Jag stod och såg efter henne, men ehuru hon
troligen kände det på sig, ändrades det ingenting i hennes
bekymmerslösa hållning. Mycket riktigt kom där en man
i småskogen, säkert den väntade. Och hennes gång blef
ännu snabbare och hon sprang honom till mötes i backen,
otvunget som om hela världen gärna kunde få bevittna
det, och fortsatte tätt sluten intill honom.

De skulle gifta sig mycket snart, och hon och fadern
voro ofta här hos släktingar vid järnvägsstationen i åtskilliga
däraf föranledda bestyr.

Dagen därpå kom också Olof dit för ett möte i någon
affärsangelägenhet med ett par tämligen obehagligt
utseende män af småspekulantens typ, halft skrytsam med
tingssakförarens sluga säkerhet, halft skygg i kontrasten
mellan arbetslemmar och herremansdräkt. Själf var han
ståtlig och grann, lång och manlig, men med ögonens
energi ännu mörkare och munnen hårdare och
missnöjdare än förr.

De höllo till på gästgifvargården, och där dracks,
bullrades och pratades rätt mycket. De båda främlingarna
togo liflig del i familjetvisten och gåfvo den sådan
belysning, som de kunde ge ur sin uppfattning af
människonaturen och dess motiver. Det bådade just intet godt,
ty Olof hade stämt dit den blifvande svågern för att bringa
klarhet dem emellan. Fram på eftermiddagen kom han
också, och som han harmset nekade att ta del i ett dylikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1903/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free