Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bygdens skräck. Dikt af A. U. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordad är modern. Då ref han sin smedja,
stugans väggar bräckte han ned:
där skulle ingen för honom mer bedja.
Skuggande almarna föllo nu med:
ingen de lifvande svalka mer skänkte.
Smeden är galen, allt folket tänkte.
Själf ville gamla stugan han fly:
borta på backen han byggde en ny.
Än du i kvällen af släggan hör slagen,
än de så klangstarkt ljuda som förr.
Sluten och tyst han stått hela dagen,
sträfvar midt för sin öppnade dörr.
Stilla han ödenas gång begrundar,
tänker på lifvet, som är och som stundar.
Friden han söker i arbetets strid,
armen är kraftig och hågen är blid.
A. U. Bääth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>