- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1904 /
86

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phocas. Berättelse af Per Hallström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Phocas blef mycket ifrig och nästan litet häftig af
otålighet, att han som vanligt icke kunnat lägga sina ord
till rätta, så att man genast förstod honom.

»Hur skulle jag kunna fly,» svarade han. »Se er då
kring! Det är ju här jag skall vara, det är här jag lefvat.
Om ni neka, sänder man bara andra, onda människor
kanske, som icke en gång äta en bit hos mig. utan bara
binda och rycka mig med sig. Ni skulle också få
förebråelser, kanske värre, för att ni ej uträttat ert ärende —
det duger alls inte, det förstå ni väl. Nu äro ni dumma
och ogina! Nej gör, som jag har sagt, låt mig få sluta
här!»

»Det var min första tanke i går kväll, då ni nästan
skrämde mig, ty det såg så omöjligt ut... Så gick jag
hit och gräfde grafven, ty hade det arbetet återstått, skulle
ni nog inte hört mig. Med det hade ni inte velat möda
er för min skull. Men nu, hvad är det nu? Så lätt som
man knäcker ett ägg, göra ni slut på mig, så skoflar ni
ned det där öfver mig, så mycket det får rum. Torfven
har jag lagt för sig i ordning, den ville jag ha öfver mig.
Nog ville jag bra gärna, att ni gjorde det nätt, så att det
knappt skulle synas, att man rört och stört något här.»

De båda männen kunde icke nog förundra sig öfver
honom, de bara stirrade och stirrade.

»Efter du är så angelägen att dö,» sade de, »och
efter det kan vara en del sanning i det där du säger om
ansvaret... Du får väl, som du begär. Inte tänkte vi, att
vi skulle behöfva återbetala dig så, när du neg med
äpplena i går. Men säg oss först, hvarför är du så kär i
den här platsen särskildt? Du har inte någonting gömdt
här, inte?»

Och där kom ett dumlistigt, hårdt drag i deras ansikten.

Phocas log så öppet, att han genast skingrade hvar
misstanke och kom dem att glömma sin snikenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1904/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free