- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1905 /
14

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre novelletter af Gustaf af Geijerstam - I. En annans barn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om hvarandra i en ton, som skulle förefalla dämpad, men
som just därigenom väckte min uppmärksamhet. Därefter
kom ett ljud, liknande ett kväfdt skri eller jämrande, hvarpå
allt blef tyst.

Dagen därpå kom Thilda, som kvinnan hette, som
vanligt in för att säga mig, att kaffet var färdigt. En
snabb, spanande blick träffade mitt ansikte, som ville hon
fråga, om jag hört något, men icke ett ord undföll henne.
Tyst och snabbt som vanligt uträttade hon sina sysslor,
och när aftonen kom, hjälpte hon som hon plägade Johan
Karlsson att hänga upp och rengöra näten. I ingenderas
sätt mot den andre kunde någon förändring skönjas.
Mångordiga voro de aldrig, och till vänlighet lämnade dem
arbetet ingen tid.

Så förgingo ännu ett par dagar. På den tredje blåste
en skarp nordväst upp, kastande väldiga vågor upp mot
skären. Vi hade redan hunnit till midten af augusti, då
vädret börjar äga höstkraft.

På eftermiddagen såg jag Thilda, hastigt gå öfver
backen ned mot sjön. Där slog hon sig ned och stirrade
ut öfver vattnet. Länge satt hon så, nedhukad och orörlig.
När jag slutat mitt arbete för dagen och gick nedåt
stranden för att se på böljorna, satt hon ännu kvar.

När hon såg mig komma, reste hon sig hastigt upp,
som om hon blygts öfver att bli 9edd, men kunde ännu
ej besluta sig för att lämna platsen.

»Är ni rädd för Johan?» sade jag.

En snabb, forskande blick mötte min.

»Det vore inte godt för mig, om han blefve borta,»
kom det hastigt.

»Han har motvind,» sade jag för att trösta henne.
»Kanske har han svårt för att bärga näten i detta väder.
Och det tar tid.»

Kvinnan nickade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1905/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free