Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre novelletter af Gustaf af Geijerstam - I. En annans barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag vet nog,» sade hon. »Men jag får alltid en så’n
ånges.t, när det blåser på sjön. Jag hade en far, som
kom bort. En bror också.»
Hela hennes ansikte uttryckte en vanvettig skrämsel.
Att jag var en främling för henne, och att hon städse
behandlat mig så, syntes hon fullständigt ha glömt. Utan
att vänta på svar fortsatte hon:
»När jag sitter inne och hör på blåsten, blir jag bara
räddare och räddare. Till sist blir jag tvungen gå hit ner.
Hvad skulle det bli af mig och barnen, om han kom bort?
Och ändå är han inte min man, och barnen är inte mina
heller.»
Jag studsade och såg på henne. Lång och mager
stod hon framför mig, längre än mannen, gammal i förtid.
Under hufvudduken fladdrade ett par testar af hår för
blåsten. Men ögonen sågo förbi mig ut öfver vattnet, där
ilarna rusade fram som svarta moln. Till min
öfverrask-ning tycktes hon alls icke lägga märke. Det hon talade
om, rörde hennes eget lif. Som det nu gestaltat sig, sådant
var det. Naturligt, enkelt och fast syntes henne allt. Att
någon kunde häpna öfver något så enkelt, som det hon
själf upplefvat, var henne obegripligt.
»Är Johan icke er man?» undslapp det mig.
Hon såg snabbt åt sidan, och öfver hennes ansikte
flög som en erinran om, att allt mellan Johan och henne
i andras ögon kanske icke var, som det borde.
»Min man är han nog,» svarade hon. »Men gifta är
vi inte. Han hämtade mig hitöfver från fastlandet, när
hustrun var död. Och sen dess har jag bott här. Gifta
sig med mig gör han aldrig, och nu tänker jag inte på
det heller. Det är bara två år, jag varit här, men de ha
varit långa, och jag kommer aldrig loss. Dagarna gå, den
ena som den andra, och jag har fullt opp att göra med
barnen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
