Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den syndiga, gamla människan. Skiss af Anna Wahlenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som om man tyckte det var riktigt trefligt. Och Malvina
log igen och satt kvar och trifdes bra.
Men i kväll skulle hon säkert icke komma till Helfrid
och hennes mor, ty det var icke längre än sedan i förrgår
hon var här, och den gamla frun satt lugn och förnöjd i
sin stora, bekväma stol framför brasan, som nog skulle
hinna taga sig ordentligt tills hennes flicka kom ut. Då
skulle de sitta och prata en liten stund, och sedan skulle
Helfrid slå upp den intressanta romanen, som de voro
midt inne uti, och läsa ända tills teet kom in. De voro
vid ett sådant spännande ställe just nu. Den gamla frun
hade hela förmiddagen gått och undrat öfver hur
händelserna skulle utveckla sig och flera gånger varit frestad att
som en nyfiken skolflicka taga ner boken från hyllan och titta
efter. Men nej, bouquet’n skulle vara borta om inte Helfrid
vore med om att följa konfliktens utredning. Och dessutom
var det något så uppfriskande behagligt att sitta i denna retande
nyfikenhet, som man visste så snart skulle bli tillfredsställd.
Inne i sitt rum satt också Helfrid med en känsla af
växande belåtenhet. Nu tog hon den näst sista af
skrif-böckerna till vänster. Ännu en åtta, tio minuter, så skulle
arbetet vara slut.
Hon hade likväl icke hunnit igenom denna »näst sista»
förrän det ringde på tamburklockan.
»En tiggare, ett bud med varor eller ett bref,» tänkte
hon. »Hvad skulle det annars kunna vara?»
Och så ögnade hon vidare.
Men efter ett par ögonblick hörde hon sin mors små
korta steg i salen. De närmade sig skyndsamt hennes
dörr, som hastigt öppnades, och där stod modern med ett
bekymradt och nervöst ansikte under den hvita mössan.
»Helfrid,» utbrast hon med en liten dallring på rösten
och händerna hopknäppta framför sig. »Kan du tänka
dig, Malvina...! Malvina är här igen!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
