Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellen Lindgren. Minnesord af Gustaf af Geijerstam. Med porträtt af Hellen Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rens verk, snarare än drömmen, tanken, som står fast,
tanken, som säger oss det, på hvilket en man vill lefva
och dö.
Därför sökte Hellen Lindgren med förkärlek upp
icke blott de stora namnen inom samtidens vitterhet, utan
de stora människorna. Gång efter annan återkom han till
sin ungdoms vägledare »Henrik Ibsen», innan han
slutligen skref den lilla förträffliga bok, där han sträfvade att
lära samtidens bildade att på nytt läsa Ibsen, som när en
vis lärare, då mycket nytt blifvit läst, plötsligt vänder
tillbaka för att taga om det grundläggande ännu en gång.
Så skildrade han giganten Balzac och hans efterföljare som
det franska samhällets skildrare, Emile £ola. Så gaf han
oss i en serie bilder Friedrich Nietzsche och Shelley, H.
Taine och August Strindberg, Carl Snoilsky och
Runeberg, skref med anledning af Brändes’ stora verk
beundransvärda aforismer om Shakspere, och koncentrerade ändtligen
i en mästerlig essay sina tankar om Carlyle. Sist kom
efter hans död den vackra och tankefyllda uppsatsen om
Leo Tolstoy, tryckt i »Ord och bilds» junihäfte detta år.
Som ett egendomligt sammanträffande förtjänar anmärkas
sambandet mellan denna essay och ungdomsskriften om den
ryska nihilismen. Åtskilda genom en tiderymd af mera
an tjugu år, visa dessa båda essayer, ställda bredvid
hvarandra, på en gång hur Hellen Lindgren utvecklats, och
hur enhetliga hans person och hans sträfvan voro.
Hvad som i dessa uppsatser är det för denne
författare utmärkande, är den otroliga flärdlöshet, med hvilken
han uttalar sina tankar. Samtida författare hafva i mera
sekundära egenskaper nått längre än han i essayens konst.
I facklärdom öfverträffades han måhända af flere. Men
ingen har som Hellen Lindgren haft blick för det
väsentliga i människan och diktverket. En framstående kännare
skref till mig en gång om Hellen Lindgren, att han (jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
