Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Longfellow och Tegnér. Litteraturhistorisk uppsats af Gust. N. Swan. Med två porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina ansikten i händerna, andra skakade på sina hufvud
och sade ’aldrig mera få vi se Riddarholmskyrkan’.»
Påföljande dag skref han: »Konung Bernadotte, som, under
det elden rasade, vistats på Rosersberg, kom inkörande till
staden klockan tre i morgse och körde direkt till platsen.
Han gaf uttryck åt sitt missnöje öfver att man låtit elden
brinna, hvarigenom kyrkan hotats af förstörelse, i stället
för att medelst ett kanonskott skjuta af tornet.»
Före afresan från Sverige besökte han Uppsala och
besåg dess märkvärdigheter, hvilka han, såsom förut
rörande Stockholm, beskref i bref till sin fader. I ett af
dessa bref skrifver han bland annat: »Sverige har en stor
skald — och endast en. Det är Tegnér, biskopen i Wäxiö,
som ännu lefver. Hans yppersta verk är Frithiofs saga,
ett heroiskj: poem grundadt på en gammal saga. Franzén,
Stagnelius, Bellman, Atterbom, Nicander, dessa äro andra
Nordens skalder, och utom dem fins det en skara af
små-författare.»
Mot slutet af augusti afreste Longfellow från
Stockholm för att öfver Göteborg begifva sig till Köpenhamn.
Resan via Göta Kanal upptog sex dagar, och den i
september anlände han med sällskap till Göteborg. Där måste
de vänta på lägenhet att resa en veckas tid, och under
tiden aflade han besök hos köpmannen Olof Wijk — till
hvilken han medförde introduktionsbref — och han fann
honom vara »en jätte till växten men på samma gång en
ganska treflig jätte».
Vi ha nu så omständligt som utrymmet medgifver
redogjort för Longfellows vistelse i Sverige. Huru stora
framsteg han under tiden hunnit göra i svenska språkets
studium, kunna vi ej afgöra, men att han, som var mäktig
de stora kulturländernas språk och redan tidigt ådagalagt
en mindre vanlig begåfning hvad angick inlärande af
främmande språk, förvärfvat ganska goda insikter i språket och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
