Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gatan. Novell af Henning Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig, husen trädde bugande tillbaka, marken jämnas och
rulla upp sig som en cirkusmatta och alla lyktorna
blixtrande skyldra gevär. Och så tydligt som hade en stark
röst sagt det tätt i hans öra, sprang tanken upp i hjärnan:
gatan rakt fram steg för steg, det må kosta hvad det vill,
till dess du själf bor i ett hörnhus däruppe!
Då först började han betrakta gatan. Han fann den
som ett slags hem, ett sitt rum, i hvilket han fritt och
otvunget rörde sig. Ungefär midt på gatan var ett
gammalt hus med gallergrindar och urnor öfver porten — där
tyckte han sig kunna bo i en vindskupa så länge. Han
såg på det som på en möbel, jo, den skulle bli hans, det
vill säga, ingå i hans lifs bostadsarrangemanger. Längre
upp var ett annat hus, ett ganska modernt hus med
tegelsirater och stuckornament — där kunde han bo, när han
blef andre bokhållare. Och se’n — tanken svindlade —
om han någonsin blef förste man, hvarför ej som gift i
ett hörnhus, i gårdsuppgången, uppe vid den trädplanterade
bulevarden? Dunkelt kände han redan nu att gatan var
en bild af lifvet, vägen som antingen bar upp eller ned.
I många år gick Johan sin gata. Han gick den om
kvällarna efter lektionerna på handelsinstitutet, då gasen
strålade och butikfönstrens ljus låg i rektanglar öfver
modden. Han såg den om morgnarna, när han kom ut
från det lilla kaféet, och spänstigt vandrade ned till
kontoret. Den blef honom hans käraste promenadplats och
han kände snart hvarje hörn och hvart nybygge,
fräls-ningsarméns lokal och bolagskrogens, boklådor,
cigarrbutiker, matvaruaffärer, pantställena, torgets stånd och husens
nummer. Han kunde skyltarna utantill. Där refs folkets
anspråkslösa teater och där nedanför backen byggdes den
kungliga scenen. Här stodo kåkar kvar som spöken,
uppklättrade på bergsklintarna, och här hade gatan vidgats för
nya palats. Allt och alla kände han; där bodde
fabrikörens dotter, som han åkt med vid skidföreningens vinter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
