Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rikedom. Novell af Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är mot lag och förordning, Ekstrand, att vara
uppe och vänta på mig.»
Bengt såg pinad ut. Uppassning pinade honom. Med
blyg och ursäktande artighet gaf han order att tända i
biblioteket. Han ville läsa sig lugn innan han gick i säng.
»Böcker äro bättre än människor,» så lät ett af hans
älsk-lingsord. Biblioteket var en stor, hög sal med omgifvande
galleri, alldeles fylld af böcker — nationalekonomi och
sociologi. Det utgjorde Bengts studium, sammanhängande
med hans ställning, hans verksamhet som filantrop och hans
planer att testamentera all sin egendom till sociala fonder.
Han gick fram till tidskriftshögarna på det ofantliga
arbetsbordet. Men denna natt ville det icke gå att läsa.
Nervöst började han vandra af och an på golfvet. Det
var samtalet med Thomas, det var tankegången från
vagnen, hans gamla onda, som icke lämnade honom
någon ro.
»Rikedomen,» upprepade han igen, som hela sitt lifs
formel. Ty så långt han kunde se tillbaka var hans
existens bestämd af detta enda: rikedomens ansvar och
isolering. Ty redan från barndomen hade han mötts däraf.
Alla talade redan då om hans rikedom, kamrater, tjänare,
lärare. De talade därom som om en stor och mycket
oförtjänt nåd och med en darrning på rösterna, som sade:
»själfva äro vi fattiga och komma med allt vårt knog
ständigt att förblifva fattiga.» De talade därom med
dunkla häntydningar på andra, som voro ännu fattigare
och som fröso och svälte. Bengt glömde det aldrig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
