Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rikedom. Novell af Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hvilken en liten fattig statyett af Thorwaldsens Kristus
tecknade sig, den gamla syklumpen, där ett stycke hvitt
lärft ännu satt fast i dynan med nålen bredvid den lilla
silfverfingerborgen, fastlagsriset, som i fönstret i sin
lerkruka tåligt väntade på knoppning.
De satte sig i soffan bredvid hvarandra. Hon var
hufvudet högre än han, och skymningen föll emellan dem
med sitt fjärran och sin overklighet.
»Ni blef nog öfverraskad, när mitt telegram kom,»
började Bengt.
»Det blef jag. Det hade dröjt så länge och fallit så
mycket snö, se’n vi sist talades vid.»
»Men ni förstod i alla fall säkert orsaken till min
hitresa i dag?»
Han såg skyggt på henne genom sina glasögon. »Ni
förstod utan tvifvel min mening och hvad jag ville här —
eller hur, fröken Emma?»
Han famlade efter hennes hand. Hon räckte honom
den med en tjänarinnas lydighet, den darrade oupphörligt
i hans. Hela hennes eljest så lugna gestalt darrade. Det
var klasskillnadens instinktiva rädsla och misstroende vid
beröringen och detta hans nämnande af hennes namn.
»Är det verkligen sant?» Hon böjde hufvudet emot
honom... »Är det verkligen allvar? Ni skulle tänka på
mig! Vilja hafva migl Nii Men säg då» —, och
hennes stämma gaf uttryck för en smärtsam, för henne
tydligen olöslig undran, »säg, hvarför ni inte är uppriktig
mot mig!... Hvarför döljer ni ert rätta namn?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
