Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinesen. Historiett af Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha tagit väldet öfver de andra för att kunna påtrycka det
lilla klotet stämpeln af sin vilja och sina behof. Men har
denna art någon likhet med människan? Eller är det kanske
något slags jättemyror med starka sociala instinkter och långt
drifven ingeniörskonst, men utan sinne för filosofi ? Lefver
och arbetar deras släkte i detta nu, eller har det kanske
för längesedan dött ut och blott lämnat det mörka
nätverket af vatten och grönska kvar i de röda sandöknarna
som minne af sin korta tillvaro?
Onyttiga frågor. Den som kunde få sofva.
— — — Andra gången jag såg den lilla kinesen var
en vild natt i det stora hotellkafét. Vi voro några stycken
ur böckernas, pennans och ritstiftets värld. Markel var
med, och han var drucken. Han talade filosofi med kinesen.
Det faller af sig själft att den filosofi som en gammal
Uppsalastudent, låt vara under inflytande af jästa drycker,
kan tala med en kinesisk kypare, måste vara af den mest
allmänt mänskliga art.
»Dear little Chinaman,» sade han, »hvad tänker ni
om döden?»
Man såg på kinesens ansikte, att han försökte dölja
sin öfverraskning öfver en efter omständigheterna så
besynnerlig fråga. Att tala om döden med en främling är i
högsta grad oanständigt. Den främmande djäfvulen var
synbarligen drucken och äfven i nyktert tillstånd en ohyfsad
person. Dessa tankar sökte hans ansikte dölja, och han
ville tydligen undandraga sig att svara på frågan. Men
Markel upprepade den:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
