Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvem har varit den svenska kvinnans skald? Litteraturhistorisk essay af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvar panna blank och ny, som först ur marknan tagen;
ett visthus öfverfullt af allt i glas och sten,
i säck och lår — allt ställdt, allt afdelt efter slagen,
ett mjölkrum, kärl vid kärl, välluktande af en,
med sina hvita bord och gröna skydd mot dagen;
ett fullträngdt linneskåp, från golfvet opp till tak
med allt hvad man till helg som hvardags nånsin brukar,
nu damaster, nu dräll, här lakan och där dukar
till finhet och fason i tusenfaldig smak — — —
Af barnen kärligt lydd, af allt sitt folk tillbeden
hon gaf inom sitt hus en lycklig drottnings lag,
och när med pannan skär af oskulden och freden
hon kom bland sina barn på fältet någon dag,
ni skulle trott er se, med föga undantag,
vår första snälla mor, bland änglarna i Eden.
Denna siluett har ju sitt intresse som en tidsbild,
en akademisk kanonisering af det bekanta husligbetsidealet,
som kanske inte bör alltför mycket förhånas, men som
ändå inte gör tillfylles för platsen som kvinnans skald.
Thorild, stormaren och siaren, hvars skrift om
kvinnokönets naturliga höghet är en af våra tidigaste
emancipation sskrifter, var tyvärr så föga skald, att han hvarken
skildrat Hildur eller Nina åskådligt. Men i Flickan
lämnade äfven han en idealuppfattning, förvånande lik Leopolds:
Götiska flicka — om du vill behaga,
sannaste godhet den vare ditt skick!
Gycklet kan aldrig en ädel intaga,
så som en endaste ärlighetsblick:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
