Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvem har varit den svenska kvinnans skald? Litteraturhistorisk essay af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
götiska sannheten,
konstlade grannheten,
detta par ihop rätt väl aldrig gick.
Också för ädel är alltid en kvinna
till att bortgyckla sitt lifs paradis.
Sällhet hon endast i snällhet kan finna,
husvården är hennes ära och pris:
alltings förskönande
är så belönande:
Skyddsängel du blif så aktsam och vis!
Nästa skede är Franzén, som visserligen ocksä hyllar
kvinnan som husmor och hvars vackra uppslag är: »Unga
flicka, i din vår bind dig myrtenkransen», men som ändå
lägger hufvudvikten på själfva stämningsdragen, på det
hulda och ömma. Selma och Fanny äro framförallt
drömgestalter, de sakna kött och blod; mera opersonliga än
hans förtjusande småbarnstyper ge de egentligen bara en
obestämd idyllkänsla. Wallin åter drar det gustavianska
epigonskapets huslighet om igen:
Jag söker kvinnan ej bland tänkares problemer,
i forskningarnas djup, omtöcknad af systemer,
behaget, enfalden, blef hennes sälla lott,
och leende och öm, dess vishet hjärtats blott.
Jag fann dig obemärkt i huslighetens krets,
omhvärfd af dina barn och med din lott tillfreds —––––
Ändringen i uppfattning kommer med romantiken.
Först och främst Tegnér, ur hvars dikter vi genast erinra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
