Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandrare. Skizz af Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och till sist uppstiger — jag ser det nu ej sommarligt
utan under en oktoberdags grå och stilla himmel — en linje
låga löfträd af sibirisk förkrympthet, dragen i lätt
skuggbild öfver vägen framför vandraren ner till hafvet. För
första gången begränsas landskapet. Och se, det är en liten
enslig bäck som markeras så. Man kommer närmare,
tätt inpå bäcken och trädraden, som för öfrigt är dubbel,
och vägen går här öfver en liten bro, och — fortsätter
sedan som tillförene.
Vänd dig om här — stadens kyrktorn därinne tycks
nu, genom en synvilla af markens höjning, halft sjunket i
jorden på ett ofantligt afstånd; det är litet som en leksak,
och af staden syns ingenting Helt om igen; fortsätter du
öfver bäcken med de låga träden, så finner du strax där
bakom några röda gårdar, men sedan ligger ånyo på ömse
sidor om den eviga vägen slätt, slätt, slätt, mager och
sten-bunden, liksom vildare och ökändare än förr.
Och med ens känner du, att till denna bäck, där din
stad för sista gången vinkar dig, sträcker sig dess räckvidd
och dess själ, men nu börjar det okända, börjar »landet»
på annat sätt än förr; och den stillsamma bäcken mellan
de förkrympta träden är den Uralflod som skiljer ditt lilla
Europa från vilda Asiens slätt, slätt slätt, stenbundna mark
och fattiga stugor under en oktoberdags stilla och grå
himmel — ända ner till hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
