Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillägg; i i i
Nr. 28. Chahterell. I Magaz. En&ycl. An 8. N:o nr.
p. 96. nppgifver Boticher att lian funnit i denna svamp,
iifvcn torkad och 6 månader ganunal, mycket oljämne.
Oljan erhölls genom desiillation, var vidbränd och lätt
an-tändelig.
Nr. 29. Nyponbuske. FL d. TT ett. Mitsching torkar
och bränner frukten, för att ensam eller med tillsats af
kaffebönor, nyttjas såsom kaffé. Genom gäsning kan af
Nypon fås vin. Bladen kunna nyttjas till garfning; bar.
ken till mörkbrun färg på ylle och roten samt veden
gif-va smutsgul färg.
Nr. 3o. Jätte grö. Rnfns B. anf. st. s. 561. Detta gräs •
slag ger mycket frö, men ibland dem äro många galllrö,
som vid kastningen ej gå fram och äro odugliga ti!i
utsäde. När blomvipporna hysa mogna frö, afklippas eller
repas de, torkas och tröskas; det tröskade kastas och
harpas. Frö en äro svarta då de äro rena , men lör att sås
behöfva de ej rensas från agnar eller skal. Likväl om man
så vill, så kunna skalen genorn kastning mot vinden,
rensas lrån fröen, om det tröskade lörut luktas, omröres och
gnuggas.
Nr. 33. Fläder. Blommorna inbakade i så kallad
pannkakssmet blifva välsmakande och brukas såsom cn
begärlig rätt i åtskilliga hushåll. — Om höns skola dö af
fläderbär, så torde det fordras att de förtära många,
emedan man sett dem utan olägenhet, elmru ogerna, nedsvälja
några stycken. — Fl. d. VLett. Bärsaften skall sätta blå
färg på läder och garn. Svaga gäsande viner skola enligt
Allioni med bären kunna förbättras. Med blad och
grenar fördrifvas råttor, dufvors ohyra ifrån ddfslagen, och
vägglöss ur sängarne.
Nr. 34. Is land sl af. Slås kall lut på iafven och det
år stå öfver natten samt afsilas om morgonen, så förgår
bäska smaken; står luten för länge på eller dermed
kokas, så upplöses Iafven och förloras förmycket af dess
födande ämne då luten afsilas. Al koket med vatten, afred t
med äggegula, i stället att koka Iafven i mjölk, är smakligt,
födande och 1 jenligt för dem, som ej tåla mjölk.
Åtskil-lige hafva med mycken fördel dagligen par år nyttjat
detta till frukost, — Fl. d. JTett. Sönderskuren och kokad
i jernkittel, sätter den mörkgul färg på ylle och med
tillsats af tennsolution. och Salmiak, ljusare och mörkare
brunt. Hästar, hornboskap och svin äta Jafven, som ät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
