Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV Tillacc.
ven skall kvmna brukas till garfning. — Das neueste avs
Engl. 2:s Helt. s. 22. 1801. 8:vo. Lord Di/ndonald har
funnit ett sätt att af de Hesta la fart er (lichenes) erhålla
ett Gummi, som fullkomligen skall likna Senegal-Gummi,
och kunna brukas vid kattunstryckerier, pappersbruk,
si-denstyfningar, tili skrifbläck, m. m. Dessa växter hysa, utom
gummi, äfven harts och ett ämne, som liknar djuriska
substanser, jemte något ringa fiberartadt ämne. Genom flera
gånger pågjutit kokhett vatten sväller lafven, ytan och
det derunder liggande hartsämnet afsöndrar sig ocli
alsköl-jes; sedan lägges lafven i en kopparkittel med tillräckligt
vatten, kokas litet och tillägges derpå 3 uns soda till 5 ^
laf, och kokas sedan 4 — 5 timmar eller till dess afkoket
synes innehålla nog gummösa delar: då silas det, och
det som ej går igenom, slås i en påse och pressas. Det
qvavbJifna i ])åsen kokas 5 gånger, och det sista alkoket
nyttjas att deri koka en ny portion laf; de öfriga afkoken
slås tillsamman och afdunstas i tennkärl mycket långsamt
till dess gummi fås deraf. Om intet soda eller lutsalt
tillsättes, måste inkokningen Jängre fortsättas, och gummi
blir då nästan färglöst. Af det ämnet som efter pressningen
är qvar, tillredes en art såpa. — Archiv d. prakt. Heilk.
f. Scldes. u. -Siid-Preus. v. Zadick u. Friese. 2 B. 5 st. i8or.
Utvertes har Hr. Chir. Heinze emot sår funnit lafven nyttig.
Nr. 55. Veide. D. G. Schrabers histor. phys. u. ekon.
Beschreib. des Waidtes &c. Halle 1752. 4;to. — JI. d.
TVett. Af fröen fås olja.
Nr. 87. Strnsöta. Fl. d. VVett. Roten fortares af
svin. Svärtar exkrementerna. Kor och getter äta bladen.
Nr. 38. Qvickhvete. Murr. App. Med. T. 5. p. 558.
Roten är mångårig och tjenar sönderskuren, stött och
kokad samt med tillsats af gäst, vid bränvins destillering.
Den kan äfven i st.illet för malt användas till dricka,
emedan den innehåller mycket sockerämne. Stark de*okt
brukas mest, men bör beredas i väl glaserade kärl och ej
i koppar. — På bördig jord skall gräset kunna afslås till
hö, 2 gånger om sommaren. Piecens. i /bo Litt. Tidn.
N:o 65. år iSo3, anser roten, betraktad såsom nödbröds*
ämne, i det alseende otjenligare än många andra, att den
icke växer nog atlmänt. — På Apoteken finnes ofta roten
af Renrepet (N:o7i) eller af Panicum daclylon, ett gräs
från Italien och Frankrike, i stället för den af qvickhvete,
och Schrsber säger att i södra Luropa tages Rad.
graminis endast af Panic. dactylon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
