- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
292

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr. $9 Miss ne. Bergius föreslår roten till medicinskt
bruk i sifil let för Rad. Ax i, derföre att den tros vara
starkare och skall längre tid kunna hel förvaras.—Qhydenius
i sin Disp. om G. Carleby, berättar att bönderne
deroin-kring allmänt bruka att om hösten uppdraga växten ur
vattnet, lägga den i högar och lata irysa tillsamman. Om
vintern hemsläpa de h5sbmtna stycken ocfi gilva dem a£
svinen, hvilka då, så väl 50m sommartiden, äta dem
ger-na och bii deraf fela.

Nr. 40. Lind. Mém, de TInst.it. Nar. &c. Sc. Malh.

& Phys. Paris an. it. l^entenat delar iilia europoea

i 2:ne arter och kallar den ena platyphyllos (grandifolia
Frh. & G ur t ner.), samt den andra microphyllos
(parvifo-lia Er/t. Ö3 G.). Den förra blir ej så hög som den
sed-nare, men har större, mjukare eller mer finludna löf,
blommar tidigare och har hårdare frukt. — TI. d. VT ett.
Trädet skall kunna bli par 100 år gammalt och hinna till
10 — 12 alnar i omkrets vid roten. Om våren ger Lind
liksom Björk, en söt saft eller laka. Veden betsad svart,
liknar Ebenholz. Af inre barken kan göras brunt och
grått papper. —- Tischerstroms Ekon. Diet. Bast beredes at’
grenarnas bark, som några veckor före midsommar
alskalas, bindes i knippor, nedsänkes på botten i någon sj5
eller dam till hösten och uptages då mjuk som hampa^
torkas och användes till rep, mattor, m. m.

Nr. 41. Kantig Konvall. Recens. i Åbo Lit. Tkln»;
iSo3. Ni\ 63. Al ett qvarter mjöl, tillredt af växtens rot,
har man i finnland, genom kokning fått Hera kannor
tjock gröt. Till stärkelse tjenar roten äfven. Blommorna
sägas stundom bli dubbla och kimde derföre förtjena ett
rum på blomsterparterren. Biren, förtärda till 14 — i5
på en gång, skola väcka kräkning. Bladen äro
äggfor-migt lansettlika.

Nr. 42, ApteKS-Fu mar. Recens. i AboL. Tidn. anf»
Nr. Af utpressade och klarade saften har Wiegleb
erhållit salpeterkrystaller. Färsk och torkad, ger växten
vacker gul färg, och med Indigo beständig grön. — Prof,’
Hellenius i en Disp. 0111 Finska Medic. Växter, säger att
örten lindrigt kokad och lagd varm i påse, som fästes ki’ing
nosen och öfver hufvudet på en af qvarka sjuk häst, skali
vara ett godt medel mot denna sjukdom j när hästen bus*
jar frusta kan påsen borttagas*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free