Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi Tillagg.
Nr. /p. Spikklubb ort. Rec. i Åbo L. Tidn. och
näm-de Nr, anför ur Hufelands Jurnal, alt Tinktnr på fröen
skall vara ett godt värkstillande medel; den heredes af 2
uns frö, som digereras i 8 uns Spanskt vin och 1 uns
spiritus vini; dosis är 6 till och med 20 droppar. Rec. säger
sig hafva botat Chorea St. "Viti med Extraktet, och
förmodar, efter Iiahnemans dertill gifna anledning, att Kaffe
torde som motgift gagna, då någon oförsigiigt lörtäjt örten.
— Om fröen säljas och förtäras i stället lör svartkummin
(se2n. Nigellas sat.), hvarmed käringar tro sig kunna verka
på mjölken hos digifvande personer, är misstaget farligt,
men lätt upptäckt, då man vet att svartkummin är ett
litet aflångt och Skantigt frö, något hoptryckt och har en
tversföre skroflig och barklik yta. Ryssarne skola bruka
att ined frö af Spikklubbörten öka ölets rusgifvande kraft,
hvilket är skadligt. Svin, som äta fröen, dö deraf, men
hundar tros kunna förtära dem utan skada. Guriner
säger att bi, som suga dess blommor, dö deraf.
Nr. 44- Trefärgad Viol. På Finska:
Kolmikukkai-nen. Kallas på somliga Apotek: Herba Jacea?. Rec. i A.
L. Tidn. anmärker att den 2färgade förändringen finnes
på gödd jord, men den 5färgade på berg och magra
ställen, hvilket väl händer, men ej alltid; också sky de dem.
Nr. 45- Oxel. På Finska: Härkäuu. Den rätta Oxeln
finnes knappast i Finnland; men väl Oxelrönnen (Sorb.
hybrida). Svin kunna gödas med frukten. Veden är hård.
Nr. 48. Knylhafrr. EJwuarnische Hefte. 1799. .luli s.
88. Gräset rekommenderas mycket af Hr. Aokard i Berlin,
enligt hans 7-ariga erfarenhet. Han kullar det Franskt
Ray-gräs, och tillägger att det trifves väl på dålig jordmån—.
I Flora d. V?ett. anses det för ypperligt, till -artificiela
ängar och säges växa bäst i § lös svartmylla och | sand;
men efter flera Svenska Landhushållares erfarenhet,
förtje-nar grässlaget icke så mycket beröm. Som svin gerna äta
rötterna, böra ängar der gräs växer, fredas fördem. — Rafns
Bibi. anf. st. s. 558. Fröen mogna ojemt, först i toppen och
sedan nedåt och måste derfÖre samlas allt efter som de
mogna. De afskurna vipporna böra i stora knippor
tröskas, ty annars skadas fröen af slagan; sedan kastas,
harpas och rensas de, samt sås om hösten eller våren.
Gräsets rot är mångårig. — Rec. i Abo L. T. anför att
Engelska Ekonomer kalla gräset Franskt Raygrass, och att
ibland småblomstren äro en del 2könade, och de öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
