- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
294

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tii,lägg. vit

hanblomster; for hvilken skull gräsarten af somliga
Botanister blifvit förd till Holcus-slägtet; ocksa sakna cle
akö-nade blomsterna icke alltid agnborst. Af fröen beredas
förträffliga gryn.

Nr. /\g. Ängs la. tyr. På Finska: Nätkin. Rec. i Abo
L. Tidn. underrättar oss alt fröen eller ärterna knnna
malas och brakas till bröd; kycklingar och småfåglar äta
dem gerna.

Nr. 5o. Kamillört. Fl. d. Wett. Skall kunna
användas till gul färgning. Svin äta växten gerna.

Nr. 5i. Trf.jon. På Finska: Kotkansijpi. Abo L. T.
Nr. 63. Med stambladen färgas grönt, och hela växten
tjenar till lädergarfning. Unga rotskott skola kunna
användas till bröd, som dock blir föga smakligt.

Nr. 53. Ljung. A. L. T. anf. st. — Af rötter och
stjelkar brännas goda kol, och af Ljungtopparne tillredes.
genom kokning gul färg. Råttor sägas sky lukten af Ljung.

Nr. 54. Ängssvingel. Rafns Bibi. anf. st. Vid
insamlandet af fröen bör iakttagas, att om alla fröen få
mogna i blomvippan, så alTalla och förloras de bästa, som
sitta i toppen och mogna först. Derföre skäres gräset när
fröen i toppen äro inemot fullmogna ,* sedan tröskas och
rensas de utan svårighet.

Nr. 57. Al ans ro t. Kncihstedts Anat. Med. u. Chir.
Beobacht. 1797. S:vo. Författaren brukar mot Reformar,
att koka >- =& af roten, skalad, torkad och finskuren, i
en ny stenkruka med rent strömvatten 3 — 4 timmar,
eller till dess roten kännes lös och mör emellan fingerna;
under kokningen påspädes kokhett vatten, för det som
bortdunstar. Alkoket frånsilas och rötterna stötas i
mortel med litet nytt vatten och färskt, osaltadt svinfett
till en salva, som morgnar och aftnar vid värme ingnides
på reformen. Afkoket förtäres i stället för vanlig dryck. —
A. L. 2. anf. st. Blå färg skall fås af roten stött
tillsamman med blåbär och pottaska.

Nr. 58. Ridd ersporre. A. L. T. anf. st.
Utpressade blomsaften ger kokad med alun blått bläck och nyttjas
af Sockerbagare utan tillsats, till grön färg.

Nr. 59. Mattelummer. Hufel. Journ. &c. 8:de B,
4:e st- I Gallizien bruka bönderne mot rasande djurs bett
att invertes och utvertes använda dekokten på Mattelum-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free