Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Til lä g c. xitr.
Nr. f)3. SröR-GnoiiLAti. TI. d. lTrett. Ates gerna
*f al! boskap, men qväfver och mtränger andra nyttigare
grässlag, om den växer på ängarna. Fröen ätas al läglar
och kunna Kanariefåglar dermed lödas.
Nr. g5. Plattlummfr. A. Vett. Akad. Handl. 1745.
s. 2/\Q. Tidigi om våren, sedan snöen nyss afsmält, samlas
växten, torkas väl, söndergnuggas mellan händerna, lägges
hvarftals med yllegodset, som skall färgas, i en
koppar-kittel och lemnas der några dar, till dess garnet tagit gul
färg; det kan ock Jitet kokas: sedan tages det upp,
sköl-jes och torkas. Somliga alnnbeta godset först, livilket
torde vara bäst. — Pallas berättar, all i Siberien samlas
platt-lummern, bindes i form af kransar och säljes på
marknaderna till färgning. — Med denna , björklöf och alun,
sätta Finnarne på ylle vatker och beständig gul färg.
Nr. gg. Akermönja. TI. d. VT ett. Tjenar till ga rf’
ning; och oulslagna blommorna med blad och stjelkar,
sätta på ylle, som förut med Vismut är tillredt, en skön
guldgul och varaktig färg.
Nr. 101. Björnmossa. Mnrr, App. Med. T. 5. p.
Ag\- — -77. d. TVett. Denna sktdl enligt Stel/ers
anteckning brukas af invånarne i Kamschalka till lampvekar.
Nr. 102. Manna or Äs. Rafus anf. st. Fröen mogna
uppifrån och nedåt i vippan, samt utfalla lätt. Som gräset
nästan hela sommaren ger mogna frö, så böra de dagligen
samlas ; detta sker bäst med en håf af hårduk eller lärlt,
med längre eller kortare skaft. För dess mångfaldiga
nyttas skull kan det icke nog till odling rekommenderas, i
synnerhet på lågländta ängar eller ställen, som slå under
valten. Af ett lod torra gryn, kokade till välling eller
gröt, skall en person kunna bli mätt, emedan de svälla
mycket då de kokas. Svin äta fröen begärligt, och enligt
Fl. der Wett., bli gäss hastigare feta af Mannafrö än af
alla andra kända frösorter. Fiskar och i synnerhet
Foreller äta dem och bli feta deraf. Får tiifvas icke väl af
delta, så väl som af andra på sidländta ställen växande
grässlag. I Tyskland skördas gräset 5 — 4 gånger om året.
Nr. io3. Asp. Ger hvita vackra bräder, som i
Erig-tand derlöre brukas till golf. Bark och blad nyttjas till
färgning, och enligt Bautsc/i ger barken godt garfämne.—.
En sort fina flätade fruntimmers hattar förfärdigas af
tunna smala Aspspanor, soin snickare med en dertill inrättad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
