Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xiv Tillagg.
hyfve!, bereda. Roten är ofta masurnktig. Ullen, som
sitter på fröen, tjenar i blandning med harhår, ull eller
bomull till hattar , stoppning i täcken, vantar, m. m.
Nr. 104. Morot sört. I Allgem. ’MecL. Annal. för
Febr. 1801, läses huru Dr. Handel med fördel nyttjat
fröen af vilda morötter emot *skroller; han gal en matsked,
sönderstötta frö i sender, 3 gånger om djgen, i godt hvitt
vin, och då urinens afgång derigenom ökades, ansåg han
det som ett godt tecken. — Huru bränvin ined vinst kan
erhällas af morötter, kan sps i Briegers Taschenb. f.
Guts-besitz. 1797* s> 222, — 21. d. IVelt. På vilda stånd är
medlersta blomman större, svartröd, på enkel stjelk och
frukten har enkla taggar, då deremot den odlade växtens
irötaggar äroj försedda med krokar. Roten skuren i
biträ’, torkad och bränd, blandas med kaffe. R.otterna
göda gäss, svin, m. m. och fettet deraf blir gult hos
hornboskap. Morötter rifvas och blandas med annan föda åt
sångfåglar som hållas i rummen t. ex. Lärkor,
Näktergalar m. ni. — Örten eller morotsgräset forvälles, lagas som
spenat och smakar väl, samt är tjeniigare än spenat, som
är ringa födande men ger mycket väder.
Nr. 106. Malort. Fl. d. Wett. Med tillsatser ger
den åtskilliga brukbara färger. Ohyra i kläder och
sängar skall fördrifvas med Malörts infusion, som äfven
gagnar i rödsot hos får. Brännes för att med röken dofva
bi vid skattning. I Tyskland brukar man på några
ställen att plantera malört, och väljas dertill nya grafvar på
kyrkogårdar. Hos Romarns var örten i stort anseende.
Nr. 107. B AND RÖR. Rafns Bibi. anf. st. Trifves bäst
i fuktiga ängar cch kan tidigt skördas. Fröen mogna jenit
och gräset kan skäras på en gång, tröskas och fröen med
lätthet rensas.
Nr. 109. Brakved. K Vett. Ahad. Handl. 1 745. Till
färgning sönderslötas löf och bär, samt kokas; deri lägge$
ullgarnet, kokas litet och blir ljusgrönt; om det efteråt
doppas i lut, blir färgen mörkgrön, men är ej i solsken
beständig» — Af barken beredo« bast, som äfven kan
tje-tu till rep, hvilket i Vestergötland är brukligt. — Fl. d.
Watt. 1 södra Holland färgas med tillsatser krapprödt",
med barken och utan tilisats starkt gult. Efter Siefferts
uppgift ge bären vackra färger på betade t3*ger, och
Dani-buurucy har lått af rötterna olivefärg, och al omogna c-ller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
