- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
302

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tillägg.

gröna bär, vacker gul, samt af de mogna med olika till*
satser violett och grön färg. Trädbitar eller grenar af
Brakved i mullvadhål, sägas fördrifva dessa skadedjur.

Nr. f io. SvÄp. plilja. På Finska: Miekamoho. Kalm
anför dess rot såsom nyttig mot rödsot hos boskap, och
brukas dertill i Finnland.

Nr. 114. Strandrör. Fl. d. U’elt. Auktorerne äro
ej ense om Rörens nytta såsom boskapsfoder, emedan de
rör som äro fulla med larver och insekter, eller vuxit pa
otjenlig botten, kunna visserligen vara skadliga, då
dere-mot de andra i synnerhet unga, ätas gerna och med
nytta at boskapen. Hos kor, som äro ikalf, skall dock detta
foder genom lör nacken mjölkökning göra magerhet och
för tidig k alfri ing. Fåren äta ej rör. — Rötterna
torkade och malna tjena till bröd. — Starar uppehålla sig
ger-11a hösttiden ibland strandrör, förmodligen mest för
insekter som der finnas. Utrikes hyra iågeftängare ofta sådana
Vass-stränder, tili starfångst.

Ni\ tiy. Ältrandskfl. Finnarne koka växten i
litet vatten och bruka till omslag på värkande leder, och
äfven nyttjas växten i stället för spansk fluga, efter
Chy-denii uppgift.

Nr. 1 18. A kl f. ja. Fl. d. K’el i. Hr. Eclberg har fått
olja af pressade fröen.

Nr- 120. Stors vin g kl. Detta grässlag berömmes
mycket i TI. d. Wett. , med tillägg alt det genom odling
skall mycket kunna förbättras.

Nr. 124. Hundloka. TI. d. TJrett. I England ätes
den ihlind sallat med eller utan olja och säger
liraschen-ninikow, alt växten är en vanlig föda i Kamschatka.

Nr. 128. Al. Tisc/terstr. Ekon, Dikt. T. 1. s. 29.
TI- d. Wett. Trädet hinner till 4° — Go års ålder och
ruttnar inom några år i fria luften under bar himmel
men veke under valten. — Gröna eller färska Alträds-kriip.
pen, inkastade i tegelugnen, gilva åt teglet som der
brän-nes grå färg. Löfven öka mjölken hos kor, och ätas
späda , i synnerhet gerna al lår. Siskor söka begärligt alfrö.

— Till sväitning afskalas barken, helst af unga grenar,
torkas lörst och blötes sedan något i vatten, hvarefter den
åter får torka till dess den skall nytljas. Då kokas den
med vatten oah antingen jernhaltig kärrjord eller slipgårr
tillsattes. Godset ilägges och lemnas till andra dagen, da

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free