Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svi Tillag c.
det upptages ocli färgsoppan kokas på nytt, hvarefter
tyget å nyo ilägges och lemnas några timmar då det
upptages , sköljes och torkas.
Ni*. 129. Oäkta Klufvf.r. Transact. d. Societ, zu
Lond. 1798. 5. B. s. 378. När kreatur ätit för mycket
färsk klöfver, händer stundom att de blifva hastigt stinna
ocli do ofta inom timma derefter. Att hjelpa denna
o-lägenhet, nyt t j ar Hr. Fager ett rör med knapp på ändan,
så långt som strupen, för t. ex. oxar, får, m. m. fordrar,
Ii vilket genom matstrupen föres ned i kreaturets mage.
Han har dervid sett djurets buk hastigt sjunka undan, i
mån som luften genom röret funnit utväg. Dock torde
klystirer vara lika förmånliga.
Nr. i3o. Mjölkört. Genom sin resliga växt,
rosen-färgade blommor och dessas successiva utsprickning, är
c!en tjenlig till prydnad i trädgårdar, hvartill den äfven
är använd. Hr. Dr.,/?. — FL d. VJett. Al bladen, stjelk«r
och rötter, bereda Kamtschatkas inbyggare ett slags té,
som kallas Kuiiliskt; de koka och förtära dessutom
bladen såsom grönkål, och stjelkarnes merg är hos dem cn
läckerhet. Kra.scheninik.onv berättar, att de tillaga al
denna ört och flugsvampen (Nr. 108.) en rusgifvande dryck,
som i sömnen föreställer dem ljulva drömmar; de spå,
se andar, sjunga, dansa m. m. Tschutskoserne, hos
hvilka svampen, för köldens skull, ej växer, tillbyta sig den
mot pelsverk, och de fattiga hålla till goda de
förmögnares urin, som under deras rus kan samlas. — Det påslås,
att både hästar och svin icke äta växten. SpingJ eld m. 11.
försäkra att fröfjunet, i synnerhet med tillsatser af
tjenli-ga ämnen, låter väl handtera sig till förfärdigande af
hattar, papper, garn., ljusvekar m. m.
Nr. i52. Tuftåtel. I TI. d. TTrett., nämnes att
detta gräs genom sin täta växt, skall förqväfva mossa på ängar.
Nr. i33. Krusbärsbuske. Är genom sitt lätta plani
teringssätt, allmänna tillgång, nyttiga frukt, täta växt och
taggighet, en ibland de tjenligaste till häckar och
lefvan-de stängsel. — Noitv. Rsprit d. Journ. Af kärnorna, som
vid saftens utpressuiiig vanligen såsom onyttiga bortkastas,
bereder Hr. Diei/donné ett slags kaffé. Krusbärskärnorna
tvättas, sköljas, torkas, brännas eller rostas och malns,
samt nyttjas ensamma eller ined annat kaffe, såsom
vanligt. —• TI. d. iVctt. Utpressade saften ger med socker
efter vederbörlig gäsning ett vin, som liknar Moselvin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
