Note:
This work was first published in 1979, less than 70 years ago.
Nils Segerstråle died in 1979, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inledning
Redan den romerska rätten innehöll bestämmelser om
fideikommissinstitutet. Dess fideicommissum innebar ett
förordnande, varigenom en arvlåtare ålade sin arvinge –
heres fiduciarius – att utge hela eller del av kvarlåtenskapen
till annan – fideicommissarius. Benämningen torde komma av
att man åt den förste arvsmottagaren anförtrodde såsom en
hederssak att uppfylla arvlåtarens yttersta vilja. Ordet
fideikommiss kommer också från det latinska fides, som
betyder trohet, och committere, som betyder anförtro, och
innebär sålunda det som är anförtrott åt någons
hederlighet. Till en början kunde på grund av lagens
brister ett fullgörande av fideikommissbestämmelserna inte
framtvingas rättsligt, utan detta berodde på vederbörandes
hederlighet. Men från vår tideräknings början blev
bestämmelserna bindande, och fideikommissarien fick
rättsligt skydd för egendomens utfående.
*
Senare tiders familjefideikommiss har inneburit ett
förordnande att viss egendom för evärdelig tid skall
bevaras åt en släkt enligt viss successionsordning, som i de
flesta fall går ut på att egendom vid innehavarens frånfälle
skall tillfalla arvinge enligt förstfödslorätt, med företräde
för manlig arvtagare, samt att egendomen inte får säljas
eller pantsättas.
I denna bemärkelse bildades de första fideikommissen
under tiden för det medeltida feodalväsendets uppkomst. I
Spanien uppstod nämligen då under benämningen majorat
ett länsrättsligt institut med tronföljden som förebild. Från
Spanien spreds så fideikommissidén till nästan hela
Europa, varvid fideikommissen företrädesvis bildades inom
de adliga familjerna, vilket i sin tur till en del
sammanhänger med att i de flesta länder en del jord helt
var förbehållen det adliga ståndet. Syftet var att främja
familjens anseende och glans – splendor familias – och i
synnerhet att för "familjens heder och conservation" bevara
en egendom – en herrgård – och dess traditioner åt en
släkt. Fideikommissbildning har i alla tider gynnats av
regenterna, då ett stärkande av de adliga släkternas
ställning oftast var till fördel för regenten.
Endast i England gick utvecklingen andra vägar. Där kom
aldrig något egentligt fideikommissinstitut till stånd och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:30:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svefidei/0009.html
