Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skref och tryckte på »den svenska dialekten». »Men naturligtvis
tala väl alla bildade i Sverige sinsemellan ordentlig tyska, och
tyskan är ju dock det officiella språket?» Jag sökte, så godt jag
kunde, göra klart för honom, att »den svenska dialekten» var ett
så högt utveckladt kulturspråk som något och lika officiellt i
Sverige som tyskan i Baden, men jag har det intrycket, att den gode
gymnasieläraren, om han mot förmodan minnes vårt
sammanträffande, än i dag är öfvertygad, att jag tillät mig en grof drift med
honom där borta på Hofs järnvägsstation . . .
Denna lilla historia, i hvilken hvarje bokstaf är sann och som
jag under mitt vandrings- och reselif i främmande land
mångfaldiga gånger sett upprepas, synes mig vara synnerligen betecknande.
Ett kulturspråk, som faktiskt har ett språkområde af 16 millioner
människor, är så okändt, att man i de närmaste grannlanden till
och med i bildade kretsar betviflar dess existens! Men huru skulle
det kunna vara annorlunda? Medan individer af andra nationer
äro stolta öfver att få använda sitt eget språk, glädja vi oss öfver
att kunna få visa vår mer eller mindre uppdrifna färdighet i att
begagna andras. Våra vetenskapsmän äflas att skrifva sina arbeten
på främmande språk; när helst vi sända en adress eller ett
telegram till en utländsk korporation eller enskild person, är det alltid
på ett främmande tungomål; uppträda vi själfve utomlands, faller
det oss aldrig in att söka begagna vårt modersmål, äfven där man
kunde kräfva dess förstående, utan vi dölja det i stället så mycket
som möjligt. Går man på de till ej obetydlig del af svenske
resande befolkade gatorna i Berlin, ser man öfverallt i
butikfönstren anslag om att icke blott tyska, engelska och franska utan
äfven polska och ryska talas, men inskriptionen »Här talas
svenska» har jag icke lyckats upptäcka på mer än tvenne relativt
obetydliga butikers fönster i hela staden — och dock finns det intet
språkområde, som proportionsvis, ja kanske äfven absolut taget,
sänder dit så många turister och andra resande som det svenska.
En svensk bok ser man knappt någonsin i en bokhandel utanför
Norden; söder om Berlin äro svenska tidningar sällsynta företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
