Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyrkadhis nu badhe j suerike oc j danmark. Thy thakkadhe han gudhi,
Oc vptändis ä meer oc meer til at wtuidha the hälgha tro, Oc thok
at thänkia mädh sik, huru han matte j thom nörra landz ändomen,
som ytarst la j hans keysaradöme . . .
19 Handskr. A 49 i Kungl. bibliot., Stockholm. Claudius
Arrhe-nius’ förmodan, att Nils Hermansson är översättaren, har ingen grund.
Jfr R. Geete, Helige mäns lefwerne, 1902.
20 A. Brackmann har i Zeitschr. des Vereins für hamb. Geschichte
(1920) anfört avgörande skäl mot Wilh. Peitz. Den danske historikern
Erik Arup (Danmarks Historie) finner Peitz’ mening antaglig.
21 I senast anf. arbete.
22 C. Fritzsche, Die lateinischen Visionen des Mittelalters (Roman.
Forsch. 1887).
23 Richard Haupt pekar på de friska intrycken av Ansgars död
(R. Haupt, Ansgars Leben nach Rimbert).
24 Haupt menar, att det historiska förloppet i Vita, särskilt
händelserna i Birka, tecknats av medarbetaren. Skälen för denna hypotes
äro dock svaga.
20 Klostrets grundande skildras ingående hos Levillain, Examen
critique des chartes mérovingiennes et carolingiennes de l’abbaye de
Corbie (Mém. et docum. publ. par la soc. de l’école des chartes, V,
1902).
26 Annales Corbeienses föreligga i en münsterhandskrift. De äro
utgivna av Jaffé i Bibliotheca rer. German., I. Deras trovärdighet är
omtvistad. (Jfr F. Philippi, Abhandlungen über Corveyer
Geschichtsschreibung, 1906.) Annalerna från Quedlinburg ha skiftande källvärde.
27 Det heter i Radberts Vita Adalhardi: »Libris undique collatis
bibliothecam augere studuit», och i maurinernas Histoire littéraire,
IV, sid. 15: »Les livres des Anciens, qu’il faisait quelquefois venir
d’Italie». I Vita Adalhardi berättas också, att den generöse abboten
skänkte klostret sina arvegods vid Tournai och Audenarde.
28 Vita Adalhardi.
29 Vänskapen tar sig flera uttryck i Alkuins brev, där Adalhard
stundom går under namnet Antonius.
39 Ekkehard IV, Casus s. Galli, edit. Knonau, 1872. Om Visio
Wettini se A. Bergmann, Die Dichtung der Reichenau im
Mittelalter. Visio Wettini påbörjades påskdagen 826. Den är en
förelöpare tili Dantes Divina Commedia.
31 Clemens Blume har behandlat detta hymnarium i Cursus s.
Benedicti und die liturgischen Hymnen. »Deus qui certis legibus»
föres i handskriften tili vespern.
32 Adamnan var 679—704 abbot i Jona, den äldre Kolumbas
kloster. Adamnans De locis sanctis var ett i klosterbiblioteken rätt
vanligt arbete.
33 Rimbert, kap. 5.
34 Samuel Ödmann, Om disciplinen och lefnadssättet wid Wexiö
skola och Gymnasium in till 1780-talet (efter det återfunna originalet
utgiv. av H. Wijkmark, 1925).
36 Waldos Poema de vita s. Anscharii är skrivet omkring 1070
och tillägnat ärkeb. Adalbert av Bremen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
