Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frahm pekar på den möjligheten, att Hollingstedt liksom Hedeby
varit en svearnas anläggning.
73 Birka har varit ett segt problem. Med Hjalmar Stolpes
utgrävningar var läget fastslaget. Annu 1926 ville dock H. Ulander
identifiera staden med Söderköping (Birka och Birkastiftet — i S:t
Ragn-hilds gilles årsbok). Akterna i fråga om Birkas upprinnelse
framläggas hos Adolf Schiick, Studier rörande det svenska stadsväsendets
uppkomst, sid. 361—370.
Sista etappen på sjövägen till Birka har också diskuterats. Erik
Granlund håller för avgjort, att färden in i Mälaren lagts över nuv.
Stockholm, då ingen annan väg var framkomlig (Ymer 1930).
Birger Steckzén har i dagarna tagit till orda för samma linje (Meddelande
31 fr. föreningen för Stockholms fasta försvar). Dr Granlund har för
Stockholms stadsmuseums räkning utfört en nivåkarta (från
bronsåldern till fram mot 1200-talet), som visar, att fri infart vid Södertälje
på Ansgars tid var ogörlig. Rudolf Eländer har i »Snorres Stocksund»
stakat ut leden: Mörköviken — sundet vid Södertälje—Mälaren.
74 Senast Sune Lindqvist i Norden och Ansgar, sid. 37.
75 Närmare hos A. Schiick, a. a., sid. 57.
70 Hilduin blev åter abbot i S:t Denis. Sin tacksamhet för
»gästvänskapen» visade han genom att till Korvey överlämna Vitus’ reliker.
77 Wala hade förvisats till en klippgrotta, »varifrån man såg blott
himlen, Alperna och Genévesjön» (Radbert i Vita Walae).
Några ha gissat på slottet Chillon nära Montreux, andra på klostret
S:t Maurice. Han flyttades rätt snart till ön Hermoutier nära
Loire-mynningen, där brodem Adalhard tillbragt några förvisningens år.
’8 Påve- och kejsarurkundernas äkthet diskuteras av bl. a. von
Schubert (Ansgar und die Anfänge der schlesw.-holst.
Kirchen-gesch.), Koppmann (Die ält. Urkunden des Erzb.
Hamburg—Bremen) och Curschmann (Die ält. Papsturk. des Erzb. Hamburg).
78 a A. Kamphausen har genom nyligen företagna utgrävningar
delvis rekonstruerat den karolingiska kyrkan i Meldorf. Den byggdes
före 825, vigdes åt Johannes Döparen och liknade Mikaelskapellet
i Fulda (Eine karol. Kirche in Meldorf, i Zeitschr. der Gesellsch.
fur schlesw.-holst. Gesch., 1930).
’9 Hamburg i Stormarn, Meldorf i Dithmarschen, Heiligenstedt
och Schenefeld i Holstein (Adam av Bremen, IV: 20).
80 I Gregorius IV:s bulla — möjligen redan från 831 — heter det
bl. a.: »instructi etiäm praesentia fratris filiique nostri Anskarii, primi
Nordalbingorum episcopi».
81 Wilh. Levison ser i »domnus episcopus» ren språktradition.
82 Med en sedan länge förkommen berättelse över den nordiska
missionen jämte en samling påveprivilegier för Hamburg—Bremen
sänder Ansgar varma ord om Ebos insats: »Jag vill meddela Eder, att
i denna lilla bok förtäljes, huru ärkeb. Ebo av Reims, uppfylld av den
hel. Ande, på kejsar Ludvigs tid och med dennes och rikssynodens
bifall begav sig till Rom. Här fick han av den ärevördige påven Paschalis
offentlig tillåtelse att i Nordens regioner predika evangelium.»
83 Rimbert, kap. 16.
81 Reuter, a. a., sid. 264. Motiveringen förefaller ganska stark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
