Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungl. M:ts beskickning. Knut Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma intressen, ledde till livliga diplomatiska förhandlingar, vilka bl.
a. resulterade i ett år 1656 ingånget handelsfördrag.
När Bulstrode Whitelocke beredde sig att anträda sin bekanta och
mångomskrivna beskickning till drottning Kristinas hov, trädde han
på ceremonimästarens uppmaning i förbindelse med en viss Israel
Lagerfelt, som då tjänstgjorde som Sveriges representant i England.
Dessa båda herrar sammanträffade efter de på denna tid obligatoriska
etikettstvisterna i Whitelocke’s hus. Den engelske diplomaten lämnar
i sin journal följande beskrivning på sin svenska kollega: »Han var
en högrest man med öppna och frimodiga anletsdrag och ett artigt
uppträdande; hans vagn var sådan som anstod ett officiellt sändebud,
snarare över än under hans värdighet. Han uppvaktades av sex
välklädda herrar och fyra lakejer i passande, fast ej rika eller pråliga
livréer.»
Detta var år 1653. Lagerfelts närmaste efterträdare blev Peter
Julius Coyet, som följande år utnämndes till svenskt sändebud (e. o.
envoyé) i London, i vilken egenskap han tjänstgjorde från mars 1655
till juni 1656. En utförlig beskrivning på ceremonierna vid Coyets
introduktion har bevarats åt eftervärlden och återfinnes i de av Thomas
Carlyle utgivna »CromwelFs Letters and Speeches». Coyet synes ha
stått högt i gunst hos lord-protektorn, som dubbade honom till riddare
av Strumpebandsorden. När hans efterlevande vid hans död
återställde ordensinsignierna till konung Karl II, nekade emellertid denne
att mottaga dem; anledningen var uppenbarligen, att Cromwell,
usur-patorn, ej ansågs ha rätt att utöva det kungliga prerogativet att dubba
Strumpebandsriddare. Coyet återfinnes ej heller i ordensregistret.1
Han var en man med bokliga intressen och begagnade sig av sin korta
vistelse i England att komplettera sitt ej obetydliga bibliotek.
Senare under 1650-talet utskickades flera dylika beskickningar, och
den svenska diplomatiska representationen i London kan därför från
1 Biografiskt Lexikon art. Coyet.
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
