Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungl. M:ts beskickning. Knut Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Även om Leijonbergh knappast kommit att spela någon större roll
i vår historia framgår dock, att han nedlade ett energiskt och troget
arbete i sitt lands intressen. Det svenska Riksarkivet förvarar en stor
samling av handlingar och brev från hans ministertid (registraturet
omfattar ej mindre än 29 volymer), vilka bära vittne om hans
omfattande verksamhet. Han är att räkna som en av företrädarne för
den engelskvänliga politik, som Bengt Gabrielsson Oxenstierna sökte
förverkliga under senare delen av 1600-talet. Man finner spridda, ehuru
ej talrika spår av hans verksamhet i den engelska registraturen, av
vilka det synes framgå, att hans uppgifter huvudsakligen varit
inriktade på att bevaka de svenska handelsintressena och beivra de
kaperier och beslag, för vilka svenska fartyg alltsomoftast voro utsatta
under dessa oroliga tider.
Det var vid handläggningen av dylika ärenden, som det svenska
sändebudet kom i beröring med Samuel Pepys, den bekante
dagboks-författaren. Pepys var vid denna tid anställd vid amiralitetet, där han
hade mycket att beställa med kaperier och beslagsmål. Den berömda
dagboken lämnar ett par interiörer från den samvaro, som på så sätt
kom till stånd, vilka här må återges. Under den 21 jan. 1666—67
finna vi sålunda följande anteckning:
»Uppe i god tid och begav mig tillsammans med Sir W. Batten, W.
Pen, R. Ford i vagn till den svenske residentens bostad i Piatza1 för
att med honom överlägga om två av våra priser, rörande vilka han å
sina landsmäns vägnar framställt besvär. Vi hade ingen anledning att
vara tillfredsställda, ej heller gåvo vi honom någon, men jag finner
honom vara en slug karl. Han bor i ett av de stora husen där (i Piatzan)
men det är illa möblerat, och han kom oss till mötes direkt från sängen
i pälsvantar och pälsmössa.»
1 »Piazzan i Covent Garden, en öppen arkad på norra och östra sidan av
marknadstorget; byggd av Inigo Jones omkring 1633—34 och mycket beundrad vid dess tillkomst
och vid den tiden på modet i bostadshänseende». (Henry B. Wheatley: London Past
and Present III: 83).
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
