Hos de fästa folk har njutningslystnaden upptäckt eller uppfunnit medel att framkalla rus, hvarmed menas en akut (häftig) förgiftning, hvars värkningar företrädesvis yttra sig i rubbning af hjärnans och ryggmärgens förrättningar. Det i Europa och Amerika allmännast utbredda af dessa medel är spritdryckerna. I Asien torde dock opium vara lika utbredt. Tobak och andra s. k. narkotiska ämnen kunna äfven likställas med rusmedlen, emedan de, ehuru i mindre märkbar grad, vålla liknande värkningar. Den nyssnämda rubbningen medför efter förtärande af en sprithaltig vätska till en början blott angenäma känslor, de nämda organens värksamhet blir lifligare, och under det i värkligheten kroppsvärmen sjunker, såsom den enklaste undersökning med termometer visar, sprider sig öfver hela kroppen en angenäm falsk känsla af värme, beroende dels därpå, att värmen, då den försvinner, passerar huden, dels möjligen på en lindrig förlamning af känselsystemet.<footnote>Se Tigerstedts framställning i Nykterhetskommissionens skrifter och fysiologen prof. Bunges i broschyren »I alkoholfrågan».</footnote> Blodomloppet blir snabbare, ögat glänser, kinderna färgas af en högre rodnad; människan tycker sig känna ökad lifskraft. Dessa förnimmelser bero på sinnesvillor, som vållas af den ofvannämda rubbningen i hjärnans och ryggmärgens normala värksamhet. Snart öfvergår ruset emellertid i oangenämare utvecklingsstadier, hvilka gestalta sig olika efter olika individers anläggning, men som för alla innebära stora faror, icke blott genom den fysiska kraftnedsättning de medföra, utan i ännu högre grad genom den intellektuella och moraliska ovederhäftighet, som nödvändigt inträder, då själsorganen bringas ur sin normala värksamhet. Den genom nykterhetsrörelsen framkallade noggrannare forskningen angående spritdryckernas värkningar har brakt i dagen de mäst upprörande sakförhållanden beträffande följderna af våra dagars allmänna spritförbrukning. Bland annat hafva statistiken och de medicinska vetenskaperna i förening ådagalagt, att såväl det otyglade begäret efter detta slags njutning som ock de sjukliga förändringar den framkallar i organismen gå i arf genom flera generationer. Enligt undersökningar, värkstälda på Statistiska centralbyrån i Stockholm, funnos i riket år 1889 minst