500 idioter (sinnesslöa människor), hvilka hade föräldrarnas rusighet, då de gåfvo dem lifvet, eller deras habituela dryckenskap att tacka för sitt sorgliga öde (se härom vidare sid. 37). Spriten eller alkoholen, det giftiga ämne, som framkallar ruset, uppkommer genom jäsning, resultatet af lifsprocessen hos den s. k. jästsvampen. Då jästsvampen får utveckla sig i drufsaft, vissa sockerarter m. m., sönderdelar den dessa råämnen i sprit och kolsyra. Till de älsta.i historien kända spritdryckerna höra vinerna, som framställas ur drufvans saft, och maltdryckerna, som uppkomma genom blandning af groende och sedan torkat korn med stärkelse. Dessa båda arter af spritdrycker kallar man jästa. Så länge man endast kände de jästa spritdryckerna, kunde i allmänhet alkoholhalten i en dryck ej uppdrifvas högre än till 30 procent. De nu brukliga maltdryckerna hålla 3—7 procents sprithalt, vinerna 6—25 procents. På 700-talet efter Kristus lär konsten att destillera spriten eller framställa den i rent tillstånd hafva uppfunnits af araber eller egypter. Ett gemensamt namn på de alkoholstarka drycker, som framställts genom destillation af sprithaltiga vätskor är brännvin. Den nuvarande svenska lagstiftningen hänför under detta namn alla spritdrycker med en alkoholhalt, som öfverstiger 25 procent. Arrak, konjak, rom, whisky m. fl. drycker äro olika slag af brännvin. Punschen är äfven en brännvinssort, den alkoholsvagaste (26 proc.). Den är närmast besläktad med den grupp af brännvinssorter som kallas likörer, hvilkas egendomlighet är att brännvinssmaken mildras genom rik tillsats af socker och aromatiska (välluktande) ämnen. En mängd af de under namnet vin i handeln gängse varorna är förfalskad och ingenting annat än i lämplig proportion utspädt brännvin, tillsatt med vatten, safter och färgämnen m. m. I Europa produceras enligt senaste officielt tillgängliga uppgifter så mycket vin (äkta och oäkta sammanräknat) att om man fördelade det i lika portioner åt hvarje europé, dessa portioner skulle blifva omkring 39 liter pr man. Det vinodlande Frankrike står högst, med en förbrukning af 95 liter pr individ, därnäst kommer det likaledes vinodlande Italien (79 liter), Spanien (62) och