Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rusdrycker och nykterhetssträfvanden i äldre tider - Reformations- och stormaktstidevarfvet - Frihetstiden och Gustavianska perioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MS RR SRK. För at es S ” A NS för RN SRS
NS [ Xx + Bör AR
SAR Fn
14 DEN SVENSKA NYETERHETSRÖRELSENS HISTORIA:
snarare såsom en följd af påtryckningarna från de sty-
rande än, såsom nu, såsom utgångspunkten för och den
pådrifvande kraften vid nykterhetslagstiftningen.
Den enskilda nykterhetsvärksamheten var också under
de här ifrågavarande tiderna mycket obetydlig. Den var
dessutom af uteslutande religiös art. Man såg på drycken-
skapen såsom en af de "synder och laster”, mot hvilka
den evangeliske predikaren hade att arbeta. Någon
djupare insikt om själfva rusdrycksbrukets fördärflighet
förspörjes knappast. Tvärtom ansågs helt visst detta bruk i
RAR . Rn RR or sne re
X SN
= ES rd = sf AS ng SR pl bakre BTR Sar er > ne Fr AT SE
ES a RER ADA Ai ag or an rr AR AE AA Se
g TERESE SE VRENA = RAP PA OKER IPESP EE II
| och för sig ganska nyttigt, och många präster prisade t. o. m.
3 brännvinet såsom en god gåfva af försynen. Så gjorde
rö åtminstone den, om hvilken P. Wieselgren berättar, att
on han "bar en flaska, gömd i ett fodral gjort i likhet med
El en bibel, där på ryggen Biblia stod att läsa med stora
13 bokstäfver, och i hvilken han länge oantastad insmugglade
brännvin till de fästningsfångar, hvilka han gick att trösta
med Guds ord". Och på 1600-talet fanns flerestädes —
berättar samme sagesman — socknens brännvinspanna
vanligen i prästgården, hvarifrån den gick i lån i bygden.
1 I Frihetstiden och Gustavianska tidevarfvet.
Under de på den fredliga kulturens olika områden
i många fall framgångsrika årtionden som i vår historia
bära namnet Frihetstiden började först en nykterhetsvärk-
= samhet på allvar.
HA Redan på Karl den tolftes tid hade vetenskapen bör-
å jat sysselsätta sig med alkoholspörsmålet, och vi ha från
3 denna tid att anteckna den berömde läkaren Urban Hjärne
i (+ 1724) som en af vår lands inflytelserikaste och ifri-
- gaste nykterhetskämpar. Därefter växer nykterhetslite-
raturen raskt; broschyrer utgåfvos i nykterhetsfrågan,
såsom t. ex. "En patriots tankar mot Bränvinsbrännin-
gen" (1711), och den i sin begynnelse varande tidnings-
och tidskriftsprässen (t. ex. Dalins "Argus" och Giörvells
"Lärda tidningar") började sysselsätta sig med frågan.
År 1748 införde den redan då världsbekante professorn
i botanik i Upsala, läkaren Karl v. Linné. (f 1718) i
almanackan några "Anmärkningar om bränvin", hvilka
utgjorde en beståndsdel i hans nyss förut i Upsala hållna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
